OHO Fest | 20 Jahre Roma VHS, 30 Jahre Roma Bewegung
ORF
ORF
Roma sam

Horst Horvath pedar i buti la Roma-VHS atar

Lejcti kedenate o dujto „Lockdown“ andi Austrija vaschi corona pandemija kesdintscha. Jek soralo tschalajipe te le Roma farajnenge, save o mulatintschagi taj kurstscha tel iste phende. Amen le botaschiskere scheroha la Romengera Utscha Ischkolatar Burgenland, Horst Horvath, pedar o arvirkiniptscha la pandemijatar taj pedar avre temetscha vakertscham.

I Romengeri Utschi Ischkola Burgenland prindschardi vasch pumaro mindenfelitiko programo, koncertscha, gondolipeskere mulatintschagi, geniptscha, angle vakeriptscha taj Roman kurstschendar hi. O cile mulatintschagi andi Austrija dschi ando ar le novemberistar tel phende ule, o farajn o cile termintscha, save dschi ando ar le berschestar planim sina, upro arto bersch paschlartscha. Tschak jek mulatintschago ando oktoberi uso internacijonali Romengero di usi tema „Gewalt Gegen Roma“ schaj online prik beschardo ulo – amen pedar phukatscham ande Roma sam .

Horst Horvath
Franz Stangl
O Horst Horvath

Imar le berscheske 2021 planim ol…

Sar but avre Roma farajntscha iste te i Romengeri Utschi Ischkola Burgenland gondi pumenge kerde , kaj o informacijakero fojnipe schaj upre likerdo ulo. Vaschoda ando ada berscheskero terno dschend – /dschendeskero- ardipe la Roma Cajtungatar jek upre butschalinipe mindenfelitike temandar te dikel ovla. O Horst Horvath sikal pe kekaj asaj ande schrejnkiniptscha del latsche gondenca taj hofinel upre jek gondolipeskero mulatintschago ando feberi 2021, uso gondolipe upro bombakero atentat Erbate taj aver mulatintschagi ando terno linaj. Jek mulatintschago uso Internacijonali Romengero Di 2021 papal planim hi.

Te o Romanes kurstscha naschtig ada bersch kerde ule. Te baninel hi te o kurstscha tel likerde ule tschak tschule dschene pumen aun meldinen – Roma taj te gadsche. O Horst Horvath phenel oda vaschoda hi, kaj i Romani tschib „na virtschoftlich“ valaso anel. Sar avre flogoskere grupnengere tschibtscha sar o ungriko, slovakisch taj horvacko schaj andi buti lim on – odola birovtschagoskere tschibtscha hi, save te le nochberiskere vilagendar vakerde on. I Romani tschib tschak kher vakerdo ol taj oda tschak tikne grupnendar. Amen hofinas, kaj i Romani tschib duach o Romanes kurstscha papal dschivdon ovla, taj feder andrutnon andi flogoskeri grupn barikanipe te uschtidel, phenel o Horvath. Udutiskero dikipe dikel ov uso projekto le farajn Roma-Servicejistar o Romano sikadipe andi flogoskeri ischkola taj EMS Erbate, savo sajt septemberi 2020 naschel. Te pedar ada phukatscham amen ande Roma sam .

O Roma kurstscha andar o flogoskero grupnengero pomoschago potschim on. Harnon jek arkeripe ari alo, hot o flogoskere grupnengere grupn buteder loj uschtiden, schtar miljontscha Euro buteder. Afka schaj projektscha ando sikadipe, digitalisirung taj medijo investirim on, phenel o ÖVP-iskero flogoskero grupnengero vakeraschi Nikolaus Berlakovich. So ham le flogoskere grupnengere pomoschagostar falinel? O Horst Horvath phenel: "O potschintschago terdschol le autochtoni Romenge use, saven farajnakeri schtruktura hi. Pomoschim ol mindenfelitike formtscha farajnakera butjatar: "Gondolipeskere projektscha, publikacijontscha taj o tschibtschakere kurstscha.

Roma2000 aktujalisirm ol…

I Romegeri Utschi Ischkola Burgenland planinel, jek tschibtschakero projekto la UNI Gereciha ham te i aktujalisirng le projektistar „Roma2000“. Ada telal o anav Roma2020 bajder kerdo te ol taj o lejcti 20 berscha odoj upre lim te on.

Andreas Lehner
ORF
O angle beschto la Romengera Utscha Ischkolatar Burgenland, Andreas Lehner.

O angle beschto la Romengera Utscha Ischkolatar Burgenland, Andreas Lehner phukal soske ada projekto 2000 asaj barikano hi taj aktujalisirim te ol. Jek nevo „Wording“ del savo lim ol: Odala koja iste kritisch palal phutschle on taj te pekamlo ulo pedar prik butschalim. Ham te ando lejcti bisch berscha usi flogoskeri grupnengeri buti andi Austrija but pe kertscha latschipte taj na latschipe, taj ada iste upre butschalim ol taj te dokumentirim. Ada te íste ando avre vilagi, kaj Roma dschin kerdo ol. O projekto Roma 2000 andar o kesdipe aun probalintscha jek objektivi dikipe pedar i historija taj o dschivipe, sar mindenfelitike lajstiniptscha le Romendar te del, phenel o Lehner.

Latsche naschel, kekaj poloke…

Vascho upre butschalinipe le lejcti bisch berschendar but palgondoliptscha adaj hi. So dujenge ande o bisch berscha latsche koji taj na asaj latsche projekti dija. O Horst Horvath dikel i latschi entviklung, hot buteder gondolipeskere thana sar agun del taj but projektscha ando ischkoli prik bescharde schaj ule – kekaj poloke. Ada sa schaj kertscham, kaj o teldikptscha upro duripe tel baunim te on.

Te le Andreas Lehneriske ando lejcti berscha schukar projektscha taj terdschiviptscha dija. Lek feder, kaj mindig buteder terne Roma aktivistkiji taj aktivistscha ande o mindenfelitike projektscha ando anglutno than tretinde, savo angle bisch berscha na te gondolinel ujahi. Sar o Horst Horvath kritisirinel te ov phenel, kaj o entviklinipe, lek feder andi sikadipeskeri koja igen loke angle dschal.

Ando neksti kurke tumen buteder pedar o Andreas Lehner schunen, pedar o nevo EU-akero projekto „Dream Road“ taj i koperacija la Romengera Utscha Ischkolatar Burgenland use ada internacijonali khetanbutschalinipe.