I Telutni Schica ando becirk Erba paschlol taj valami 500 dschene odoj dschin. I erschti Romengeri-sidlung ando maschkaripe le 19-kere schelberschengerostar kerdi uli. O khera ojs afka akarde „superedifikatscha“ upro than la gemajndejatar terdschonahi. O khera ham le Romengere-familijenge kerinahi. Pumare loj o Roma ande oja cajt ojs dijeskere butschaschtscha uso raja vaj ojs muschikaschtscha rodnahi. „O dschuvla ando mojakere butschalinahi vaj le gadschenge upri mesujakeri buti pomoschinahi“, afka i historikerikija Ursula Mindler-Steiner.
Radijo „Roma sam“ | 1ti april 2024 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Maschkar o erschti themeskero haburi, but Roma andar i Telutni Schica uso nimci sina. Ada te upro haburiskero gondolipeskero bar, savo ando gaveskero centrum terdschol, te dikel hi. Andi maschkarutni haburiskeri cajt, ande ada gav, o dschenengero gendo la Romengera-sidlungatar, igen sik utscheder ulo. Anglo dujto themeskero haburi 157 Romnja taj Roma adaj dschivnahi. Palo aunphandlipe uso nimtschko rajipe 1938, lengero dschivipe sik irintscha pe. Na dur paloda, kesdinde o erschti ledschiptscha taj murdariptscha. Jek barikano koja uso tradipe le Romnjendar taj Romendar o gauiskero vodinaschi Tobias Portschy andar i Telutni Schica khelahi, phukal i historikerkija Ursula Mindler-Steiner.
Palo dujto themeskero haburi tschak 10 Roma andi Telutni Schica pal ale. I gemajnde, upri rik le gavestar, tikne khera lenge kerde. Afka i dujti Romengeri-sidlung kerdi uli. Odoj agun te o imar mulo aktivisto Rudolf Sarközi leskera dajaha Paula dschivlahi. Ov ando logeri Lackenbach upro them alo taj paloda igen sorale uso aunprindscharipe le Romendar ojs flogoskeri grupn, use lo sina. Pal leste Beschiste ande Döbling te o gemajndejakero bauninipe akardo ulo. O reporteri Adi Gussak odoj la Romnjaha Christine Gaal restscha pe. Te i kusina le Rudolf Sarközistar andi Romengeri-sidlung andi Telutni Schica upre bartschini taj oj phukal, sar o dschivipe ande lakeri tschavengeri cajt sina.
O pal mukle taj phure khera la Romengera-sidlungatar andi Telutni Schica angle buteder sar 10 berscha bejg ispidim ule. Jek palgondolipeskero cajchn, hot Romnja taj Roma adaj dschivnahi taj andi NS-cajt ledschim taj murdarde ule, na del. I gemajnde dschanel, hot lakeri historija upre iste butschalinel. Andar o gaveskere dschene taj o Roma, andi cukunft jek butjakeri grupn kerdi te ol. Jek gondolipeskeri inicijativa andi Telutni Schica te al. „Obste jek gondolipeskeri tablina vaj jek avri forma jeka gondolipeskera inicijativatar del, ande jek proceso ar butschalim te ol“, afka o biro Hans Unger.
Adi tschak poar Roma andi Telutni Schica dschin. On ham na kamna ando pradipe te dschal. Le duj Romengere-sidlungtschendar, save agun adaj delahi, adi nischta te dikel nan. Afka te i Telunti Schica, uso naschade Romengere-sidlungtscha le Bugenlandistar genel.