Romani, i tschib le burgenlanditike Romendar, jek falato le kultureli taj tschibtschakere palmukipestar le Romandar taj le Burgenlandistar hi. Pedar schelberschengere o Romani jek barikano falato la etnischi identitetatar hi. Ada irinel pe duach o Samudaripe, o flogoskero murdaripe upro Roma taj Sinti ando nacijonalsocijalismus, sar o Emmerich Gärtner-Horvath le dschanel.
Radijo „Roma sam“ | 22to jeneri 2024 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
O pujsto tschijipe le socijali formtschendar le Romengere-khetanipestar taj i kerdi diskriminacija, use jek cesur andi tschibtschakeri tradicija, vodinen. Erscht duach o aunprindscharipe le Romendar ojs flogoskeri grupn, irinel pe te o gondo le Romendar taj Romnjendar use lengeri dajakeri tschib.
Sajt berscha upro keripe taj bajder entviklinipe le ischkolakere materijalistar le Romani-tschibtschakere sikajipeske, butschalim ol. Koperacijontscha maschkar i Privati Pedagogischi Utschi Ischkola Burgenland, o farajn Roma-Service taj i sikadipeskeri direkcijona Burgenland del.
Kaj o sikajipe atraktivi te ol, mindig neve prik liptscha pekamle hi. Taj te schajiptscha del, sar o nucinipe le seletoskere formtschendar sar skooly vaj LMS, save o siklipe lokeder keren, phenel o pedagogo Josef Schmidt.
Pedagogkiji taj pedagogtscha falinen
Ando Forum4Burgenland, kaj i Privati Pedagogischi Utschi Ischkola Burgenland, i sikadipeskeri direkcijona taj o cile flogoskere grupn fatretim hi, intensivi upro keripe sikajipeskere materijaltschendar butschalim ol, sar i rektorkija Sabine Weisz le phenel. Te uso arsiklipe pedagogkijendar taj pedagogtschendar le sikajipeske ande Romani kisne sam, ham ada mindig vasch o tschulo interesi na ol schofim.
Koperacijonatscha la sikadipeskera direkcijonatar Burgenland le farajniha Roma-Service, del. Aktujeli upro uprebutschalinipe materijaltschendar del. Afka andi cukunft, le ischkolaschkijenge taj ischkolaschtschenge ham te le meschterenge, buteder digitali diptscha ande Romani dela, phenel i Vukman-Artner.
O cile dschanen, hot o Romani upre likerdo iste ol. Vaschoda andi cukunft pedar i flogoskeri grupn taj lakeri historija upre klerinipe te del, taj use motivacijona i tschib te siklol.