Fetakt 30. Jahre VG-Roma OHO Oberwart
ORF Roma Redaktion
ORF Roma Redaktion
ROMA SAM | KULTURA

Van der Bellen o mulatintschago uso 30 berschengero aunprindscharipe le Romendar ojs flogoskeri grupn pral

Ando 16to decemberi 1993 o Roma andi Austrija oficijeli ojs flogoskeri grupn aun prindscharde ule. 30 berscha paloda, akartscha i VHS Roma uso jubilejumiskero mulatintschago ando Pradimo Kher Erba. Prindscharde kinstlertscha taj kinstlerkiji andar i flogoskeri grupn, i muschika taj jek genipe, uso mulatintschago kerde.

Bundespräsident Alexander Van der Bellen hält Rede bei der Jubiläumsfeier 30 Jahre Anerkennung der Roma im offenen Haus Oberwart
ORF
Alexander Van der Bellen | Bundakero presidento la republikatar Austrija

O bundakero presidento Alexander Van der Belle ande leskero vakeripe le keriptschenge, le ando nacijonalsocijalismus tradime taj murdarde Romenge taj Sintijenge, jek centrali gondolipeskero than Betschiste te kerel, pomoschago use phenel. „Man igen loschanel, hot akan jek hango andi regirung taj ando parlamento del, jek gondolipeskero than la historijake le Romendar taj Sintijendar te kerel, mint akan adale kojaske, tafka imar i cajt hi“, phentscha o Van der Bellen.

Emmerich Gärtner-Horvath
ORF
Emmerich Gärtner-Horvath | Anglebeschaschi le flogoskere grupnengere bajrotistar le Romendar

Radijo „Roma sam“ | 1ti jeneri 2024 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

Duj berscha palo aunprindscharipe le Romendar taj Sintijendar ojs schovti autochtoni flogoskeri grupn andi Austrija, o flogoskero grupnengero bajrot le Romendar, kerdo ulo. Jek le erschti jomendar sina, o upre butschalinipe la tschibtschatar. Ada angledipe sina, kaj oj ando ischkoli sikadi schaj ol taj kaj i tschib te ando mediji schundi schaj ol, dschanel o Emmerich Gärtner-Horvath, anglebeschaschi le flogoskere grupnengere bajrotistar le Romendar.

Alexander Gussak
ORF
Alexander Gussak

I basis uso aunprindscharipe le Romendar ojs flogoskeri grupn, jek grupn terne Romnjendar taj Romendar beschartscha. Le lileha, savo le agune bundakere presidentoske Kurt Waldheim ando bersch 1987 bitschado ulo, o bibastale koji taj o sako diveseskero rasismus Erbate, upre sikade. Jek pomoschagoskero vrischtschanipe sina le ternendar", phenel o Alexander Gussak, aktivisto andar oja cajt.

Nuna Stojka,
ORF
Nuna Stojka

I Nuna Stojka meg bajder pal andi phuri cajt dikla. Oj andar o kenvi lakera sasijatar Ceija Stojka gentscha, savi o logeri prik dschivtscha. Muschikano vodim uli oj la bandatar „Amenza Ketane“. Ando bersch 1988 i Ceija Stojka lakero mirnipe phagla taj o bibastale terdschijiptscha lakere tschavoripestar, upre pisintscha.

Horst Horvath
ORF
Horst Horvath | Botakero vodaschi VHS Roma

I VHS Roma o mulatintschago organisirintscha. O botakero vodaschi Horst Horvath, ando kisetinipe le 80te berschendar Erbate alo taj ojs butjakero foroskero pomoschagoschi, butschalinlahi. Ande leskere kurstscha butvar terne Roma sina. Ov, erschtivar o teldikipe, o argranicalipe taj i diskriminacija le flogoskere grupnengere dschenendar, esbe lija. Adi ham pedar o but latsche entvikliniptscha, save ando lejcti deschberschengere dija, loschanel pe.

Joschi Schneeberger Gypsy Swingtet feat. Patrizia Ferrara
ORF
Joschi Schneeberger Gypsy Swingtet feat. Patrizia Ferrara

I muschika uso mulatintschago kertscha i „Leon Berger banda“, „Romano Rath“, o „Joschi Schneeberger Gypsy Swingtet feat. Patrizia Ferrara“ taj i Djane, Melinda Stoika.