Adi Gussak am Ortsrand von Holzschlag
ORF
ORF
ROMA SAM | KULTURA

Naschade Romengere-sidlungtscha ande Holzschlag

Andi erschti sendung la serijatar, naschade Romengere-sidlungtscha le Burgenlandistar, o Adi Gussak upro jomi le Romnjendar taj Romendar Schtegatar sina. Ando dujto falato la serijatar, o gav Holzschlag amenge aun dikas. O gaveskero falato le Burgenlandistar, ande savo agun o lek buteder Roma dschivnahi. Adi, tschak jek Romni buter odoj dschil.

alte Romni in Holzschlag
ORF
Kipo jeka Romnjatar andar o bersch 1936

Holzschlag jek gaveskero falato la gemajndejatar Unterkohlstätten, valami trin schel dschenenca, hi. Romnja taj Roma imar ando kisetinipe le 18to schelberschengerostar aun pumen sidlinde. I aguni, le rajendar Pinkafa kerdi stakloskeri fabrika pasche Holzschlag, uso aunsidlinipe but kovatschtschendar, kaschtoskere slugajendar taj angarakere keraschtschendar, vodintscha. Ando maschkaripe le deschuenjakere schelberschengerostar, imar pantsch Romengere-familiji adaj dschivnahi. Ojs buti le murschendar „kovatschengeri vasteskeri buti“ aun dim uli. O Romengero gendo ando gav, mindig buteder ovlahi. Ande jek ungriko flogoskero genipe andar o bersch 1920, imar 136 dschene gende ule.

Radijo „Roma sam“ | 27to merc 2023 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

Imar ande oja cajt, o gaveskere dschene pharde sina. Butvar ando konfesijoneli dikipe. O Roma katolischi sina taj o avre dschene la masuna khangerijake aun kerinahi. Andi maschkarutni haburiskeri cajt ando mojakere ande Holzschlag, jek afka akardo „Zigeunerengero stolo“ delahi, butvar o erschti stolo ando paschipe le andschajipestar. Oda o jekoschno than sina, kaj Romnja taj Roma te beschel tromnahi.

Roma Gedenkstein Holzschlag
ORF
Romengero-gondolipeskero bar upro temetischi ande Holzschlag

Ando bersch 1936 ande Holzschlag, 318 Romnja taj Roma dschivnahi, odola buteder sar 50 procenti le gaveskere dschenendar sina. O trin Romengere-sidlungtscha, kaj o manuscha agun dschivnahi, sa upro gaveskero kisetinipe taj usi veschiskeri rik sina, butvar upre sapane taj na produktivi phuvtscha. Palo aunphandlipe uso nimtschko rajipe, te ande Holzschlag o ledschiptscha taj murdariptscha le Romendar kesdinde. Ando nevaripe le temetischistar odole manuschenge jek gondolipeskero bar kerdo ulo, savo mindig adaj te terdschol, phenel o biro, Christian Pinzker.

Bürgermeister Holzschlag Christian Pinzker
ORF
Biro Christian Pinzker

Le agune, pedar 300 ande Holzschlag dschivde Romendar, tschak 28 papal pal ale. Jek odole manuschendar sina o Anton Papai, savo ando bersch 2011 mulo. O kher, savo ov palo 2to themeskero haburi ande jek le trin agune sidlungtschendar baunintscha, meg adi terdschol. Ande dschil leskeri tschaj Ingrid Klein, i jekoschni Romni, savi meg ande Holzschlag dschil.

Ingrid Klein
ORF
Ingrid Klein | Jekoschni meg ande Holzschlag dschivdi Romni

La Ingrid Kleinakero familijakero dscheno, i Nadine Papai, andi Telutni Austrija dschil. Use lakere Romengere-vurclini, i etnologkija, erscht maschkar lakero schtudijum lakla. Uso arakipe angli diskriminacija taj anglo argranicalipe, oj lakera familijaha andi anonimiteta Beschtiste upre bartschini. „Ando pradipe na tromahahi te phenel, hot Roma sam“, phenel i Nadine Papai. Adi o schero le farajnistar „HANGO ROMA“ hi li taj godschake lakera identitetaha um dschal.

Nadine Papai
ORF
Nadine Papai | Schero le farajnistar HANGO ROMA

Le agune 3 Romengere-sidlungtschendar taj le buteder sar 300 Romnjendar taj Romendar, adi buter nischta na del. Afka te Holzschlag, uso naschade Romengere-sidlungtscha le Burgenlandistar genel. Buteder le naschade Romengere-sidlungtschendar ande Holzschlag, del ando 16to april 2023 ande ORF 2, ande amaro televisakero-magacin „Romano Dikipe“.