Podijumakeri diskusija ando parlamento
Betschist o mulatintschago upre jek igen prominenti than mulatim ulo. O nacijonalrotiskero presidento Wolfgang Sobotka, ekspertkiji taj expertschen ando parlamento akartscha, kaj peske i europitiki situacija la flogoskera grupnatar aun dikli uli taj kaj pedar i Romengeri strategija 2030 vakerdo ulo. Ada keripe imar andi dujti perijoda dschal taj le feder keripeske la situacijatar andi Europa dijaninel. O pharipeskere punktscha hi o sikadipe, i buti taj o dschivipe. O Emmerich Gärtner-Horvath jek prik dikipe pedar o projekti taj o situaciji andi Austrija del.
Pasche o autochtoni, use save o Burgenland-Roma genen, mindig buteder flogoskere grupnakere dschene del, save andar mindenfelitike vilagi use roasinde, butvar andar na latsche sikadipeskere familiji le an taj tschak tschule i nimtschki tschib vakeren, afka i Danijela Cicvaric, le farajnistar Romano Centro. Lake o sikadipe jek centrali taj barikano punkto hi, saveske buteder dikipe pekamlo hi. Duach i dugi deschberschengeri buti le Romengere organisacijendar taj o aunprindscharipe la flogoskera grupnatar, andi Austrija igen but ando latschipe pe irintscha.
Kekaj but feder ulo meg mindig adaj but te kerel hi. Barikane punktscha hi o upre butschalinipe la historijatar, afka i pisimaschkija taj aktivistkija Katharina Graf-Janoska, save te le meg mindig dime anticiganismus aun vakerel, savo te jek punkto la Romengera strategijatar hi.
Internacijonali Romengero Di ando OHO
Radijo „Roma sam“ | 18to april 2022 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Vasch anticiganismus gelo te jek di paloda, ando 9to april ando Pradimo Kher Erba. I Roma VHS Burgenland jek talalinipe usi tema „Hosinipe ando nec“ taj jek koncerto la Leon Berger Bandaha, organisirintscha. Pradim ulo o mulatintschago le birostar la foroskera gemajndejatar Erba, Georg Rosner. O sako berschengero talalinipe uso Internacijonali Romengero Di la Roma VHS-atar Burgenland ando keripe le projektostar „Dream Road“ kerdo ulo. Odola, save stigmatisirinipestar taj diskriminacijatar ando nec resle hi, schaj pumen uso farajn ZARA mejdinen, save jek berotinipeskero birovtschago adala temake hi, afka o Horst Horavath, botakero vodaschi la VHS-atar Roma.
I Roxana Lorraine Witt andar i Germanija use ada talalinipe ali. I Sintiza o schero le farajnistar „Save Space“ hi, savo gejng rasismus taj hosinipe ando nec, angle dschal. Oj pedar i situacija ando socijali mediji taj pedar i Gaming kultura phukatscha.
O kisetinipe le Internacijonali Romengere Dijestar ando OHO i Leon Berger Band pra mindenfelitika muschikaha la flogoskera grupnatar andi erschti rik terdschartscha taj le kherodaschen upre jek muschikani roas duach i cili Europa peha lija. I muschika jek barikano falato amara kulturatar hi, phentscha o dschilaschi la bandatar, Martin Horvath.