Rudolf Sarközi und Franz Vranitzky
KVÖR
KVÖR
ROMA SAM | JUBILEJMUM

30-berschengero jubilejum le kulturakere farajnistar le austritike Romendar

Ande amari adiveseskeri sendung o Christian Klippl taj o Andreas Sarközi use amende hi. O duj familijakere dschene ande mindenfelitike funkcijontscha ando kulturakero farajn le austritike Romendar butschalinen. Ada bersch i Romengeri-organisacija, savi le Rudolf Sarközistar ando 20to juni 1991 kerdi uli, pro 30-berschengero keripe mulatinel.

Rudolf Sarközi | Jek mursch ando and bescharipe la flogoskera grupnake

Andi khetani buti le erschti burgenlanditike Romengere farajniha oj barikanipe use ledschija, kaj o Roma taj o Sinti ando bersch 1993 ojs austritiki flogoskeri grupn oficijeli aun prindscharde ule. O Christian Klippl, savo sajt o mulipe leskere batschistar Rudolf Sarközi o schero le kulturakere farajnistar le austritike Romendar hi, phukal pedar o keripe le farajnistar.

Rudolf Sarközi und Franz Vranitzky
KVÖR

Presentacija la publikacijonatar | „anständig beschäftigt“

Ando ada berschengero jubilejumiskero bersch i kenva „anständig beschäftigt“ ari ali. I publikacijona le pomoschagoha le thanestar Burgenland, le thanestar Schtacko taj le dokumentacijakeri archivistar le austritike viderschtaundistar kerdi taj ando khera le kuluturakere farajnistar ando septemberi adale berschestar presentirim uli. I prindschardi historikerkija Sabine Schweitzer andi kenva jek dikipe pedar o decentrali nacijonalistischi „Zigeuner logertscha“ andar 1938 dschi 1945 del, phukal o botakero vodaschi le kulturakere farajnistar, Andreas Sarközi.

Buchpräsentation
KVÖR

Radijo „Roma sam“ | 27to decemberi 2021 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

O kulturakero farajn le austritike Romendar, Betschiste ande Döbling, kher hi. Ando khera la aguna tschavengera baratar hi o dokumentacijakero taj informacijakero centrum le farajnistar. Agun o eksponatscha ojs roasinipeskero artschijipe nucim ule. O verk jek baro khetan kedipe historischi terdschijipendar, dschenendar taj palgondoliptschendar pasche i flogoskeri grupn le Romendar hi. Kas interesi hi, schaj pe uso kulturakero farajn le austritike Romendar aunmejdinel taj o artschijipe kher schaj rodel.

Christian Klippl
KVÖR

Gondolipeskeri buti jek barikano falato amara butjatar

Ando upredipe le kulturakere farajnistar le austritike Romendar andi cajt usar 2003 dschi 2009 o forschinipeskero projekto „Namentliche Erfassung der im Nationalsozialismus ermordeten Roma und Sinti“ kerdo ulo. Te o adaj ari ale datscha le buteder sar 11000 flogoskere grupnakere dschenendar, ando khera le kulturakere farajnistar le austritike Romendar paschlon taj jeke ajgeni archivaristar upre likerde on.

Andreas Sarközi & Michael Ludwig
Christian Jobst

Jek falato la sako diveseskera butjatar la Romengera-organisacijatar, hi o use gejipe uso gondolipeskere inicijativtscha taj lengero upre likeripe, sar oda gondolipeskero than ande Lackenbach, savo upro „Zigeuner logeri“ pal gondolinel. O kulturakero farajn le austritike Romendar poar prindscharde dschene use lengere patijarde dschene genen, afka sar o phuro bundakero kancleri Franz Vranitzky vaj o Michael Ludwig, savo akan o biro Betschistar hi. Ando paldikipe o Christian Klippel igen patijardo upro jeriniptscha le kulturakere farajnistar le austritike Romendar hi, butvar upro kerde koji leskere batschistar Rudolf Sarközi, savo ande but thana jek pijonir taj dromeskero vodaschi la flogoskera grupnake le Romendar andi Austrija sina.