Nach Rassismus-Vorwürfen hat der WDR-Fehler in einer Talkshow eingeräumt.
(Screeshot / WDR )
(Screeshot / WDR )
ROMA SAM

Romengero anglebeschaschi Gärtner-Horvath pedar o sako diveseskero rasismus

So hi o koja, kaj o akaripe „Zigeuner“ na buter andar o vakeripe pe te tschil kamla? Taj sa ada angle jek koja, kaj Roma taj Sinti imar but berscha gejng ada akaripe butschalinen. Pedar ada, le anglebeschaschiha le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romendar, Emmerich Gärtner-Horvath, vakertscham.

Ando ardipe la WDR vakeripeskera showatar „Die letzte Instanz“ andar o 29to jeneri 2021 o Steffen Hallaschka le pisimaschi taj moderatori Micky Beisenherz, le enterteneri Thomas Gottschalk, la schauschpilerkija Janine Kunze taj le dschilaschi Jürgen Milski akartscha.

Nimtschke prindscharde dschene, niko lendar dscheno jeka flogoskera grupnatar vaj jeke tschulipestar, andi vakeripeskeri show „Die letzte Instanz“ pedar o sako diveseskero rasismus diskutirinde. Pedar jek tema, savatar on meg na resle sina.

Te pedar o akaripe „Zigeuner“, feder phendo pedar mindenfelitike produktengere akariptscha vakerdo ulo taj pedar o loke lipe adale akarde alavendar.

Emmerich Gärtner-Horvath
ORF
Emmerich Gärtner-Horvath | anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar

Le Emmerich Gärtner-Horvathiske o umgejipe le sako diveseskere rasismusiha, sar ov andi vakeripeskeri show sikado ulo, nisaj nevipe hi. Jek tema hi, savaha pumen o funkcijonertscha andar i flogoskeri grupn imar but berscha donde bescharel, mint butvar pedar Roma vakerdo ol, oni lenca te vakerel. On tschak poarvar use jek vakeripeskeri show akarde on, kaj on akor uso alav te peren. Andi phuri cajt butvar pedar o schere le flogoskere grupnakere dschenendar valaso kerdo ulo, oni lenca angloda te vakerel vaj len ando keripe ande te bauninel. Sensibli tema hi taj i sendung „Die letzte Instanz“ sikatscha, saj bibastalo but manuscha odole kojaha um te dschal dschanen, afka o Gärtner-Horvath.

„Tschak vasch i ande scholtinipeskeri kvota gelo…“

O koji adala na sensibilitetatar telal o avre dschene ando nadschanipe taj ando na keripe gondendar paschlol, phenel o funkcijonari. Butenge o akaripe „Zigeuner“ meg mindig normaliteta hi, kaj on le akaripester na resle vaj aun vakerde hi – ham le Romenge taj Sintijenge ada akaripe dukal. Afka hi te le habeskere akaripeha. Jek „Zigeunerschnitzel“ na del andi kojnha le Romen dar, ham le anaveha loj kerdo schaj ulo, phenel o Gärtner-Horvath. Taj te afka dikel ov o koja la WDR vakeripeskera showatar „Die letzte Instanz“. „Adaj tschak vasch i and scholtinipeskeri kvota gelo taj na vasch avro koja…“, phenel o anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romenge.

Talkrunde WDR
Foto: Screenshot WDR

Radijo „Roma sam“ | 15to feberi 2021 | 20:50 orenge

Live Radijo Burgenland

O akaripe „Zigeuner“ imar mindig negativi sina, ham butvar o akaripe te andi flogoskeri grupn lim ol. Ada, afka o Emmerich Gärtner-Horvath vaschoda hi, kaj but Roma/Romnja nisaj Romanes na vakeren, mint ando Romanes na del o alav „Zigeuner“ taj te ojs ajgeni akaripe lim lo na ol. Upri avri rik ada alav te andi grupn jek akaripe sina, saveha loj rodim schaj ulo, mint o akaripe „Zigeuner“ ojs produktengero akaripe, nan nevipe. Imar but schelberschengero ada akaripe fantasijenca khelel taj o teldikiptscha odolendar, save pedar o Roma/Romnja taj Sinti/Sintizze nischta na dschanen, soraleder kerel. Te andi flogoskeri grupn jek sensibilisirinipe adale akaripeske te delahi.

O Romengero-micinipe erscht sajt 30 berscha del, ando kesdipe tschak igen tschule organisaciji delahi taj te le funkcijonertschen meg nana afka o ajgeni soralo gondo, pe gejng koji, afka sar akariptscha, te terdscharel. But afka aun lim ulo, vasch o aunprindscharipe. Adi ada avrijal hi, afka o Emmerich Gärtner-Horvath. I terni generacija le Romendar/Romnjendar taj Sintendar/Sintizzendar taj le adiveseskere funkcijonerendar, adi le temenca avrijal um dschan taj te pumaro hango te asdel pumen trauninen, kaj o natschatschipe sikado te ol.

Pal i WDR vakeripeskeri show „Die letzte Instanz“ jek upre vrischtschanipe dija, savo duach o socijali mediji gelo. But Roma/Romnja taj Sinti/Sintizze aktivistscha taj organisaciji uso alav pumen mejdinde taj pedar o loke lipe le akaripestar taj le sako diveseskere rasismusistar, save pumen o dschene la flogoskera grupnatar meg mindig konfrontirim diken, panasi tschite. Upre ada, jek pradimo pal lipe le alavendar poar dschenendar dija – O phutschajipe, savo pe adaj ham sikal hi: Dija adaj tschatschikan jek sensibilisirinipe, o felertscha dikle ule taj on pumaro keripe ande dikle vaj bandscharde pumen on le dschumipeske, savo mindig bareder ulo, savo le socijali medijendar ar dschal? O Emmerich Gärtner-Horvath muaninen, hot so duj koji adaj palal terdschon.

WDR jek pharipeskero punkto usi tema „rasismus“ planinel

Pal i diskusija vasch „Die letzte Instanz“ planinel o WDR le merciske ando WDR televisa jek temakero pharipeskero punkto, savo na tschak ojs vakeripeskero formato aun paschlardo hi taj kaj te jek filmiskero upre butschalinipe la tematar „rasismus“ ande te ol.

Aja upre butschalinipeskeri buti hi, savi adaj kerdi iste ol, afka o anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romenge. Schaj, hot andar aja situacija taj andar o medijali esbe lipe, te positivi pe entviklinel, mint ando momento pedar aja tema vakerdo ol. Akan jek baro falato le avre dschenendar reslo ol, saveske phendo schaj ovlahi, hot o lipe le alavestar „Zigeuner“ bibastalo hi taj kaj on ada alav andar pumaro vakeripe ari te tschapinen. O WDR palo angle periptscha jek butjakeri grupn usi tema rasismus kertscha.

Statement WDR
WDR Facebook Post
Alava use ada koja le WDR-istar upre Facebook

„Kaj o teldikiptscha tel baunim te on, jek khetan likeripe pekamlo hi“

Andi Austrija o mediji, afka o Emmerich Gärtner-Horvath, igen sensibilisirim hi, te vasch aja tema gelo. Ando 1980te berscha ada akaripe ham meg butvar te schunel sina. Ham adi adala tematikaha donde pumen bescharde. Na ande vakeriptscha vaj ande avre produkcijontscha o botakero schero le farajanistar Roma-Service Erbatar, le akaripeha „Zigeuner“ konfrontirim ulo. O mediji andi Austrija upre khetani buti le Romengere farajnenca bescharen. Avrijal hi oda ando socijali mediji, ande save o rasismus taj o anti-rasismus, meg mindig te lakel hi.

But ando lejcti berscha irintscha pe taj amen bajder ajam. Kaj o cile teldikiptscha, save pedar Roma/Romnja taj Sinti/Sintizze, sajt schelberschengero del, tel baunim schaj on, jek khetan likeripe maschkar i flogoskeri grupn, o avre dschene taj i politik pekamo hi, afka o Emmerich Gärtner-Horvath.