RomArchive
RomArchive
RomArchive
Roma sam

RomArchive | Jek digitali gondo

O nevo kerdo „RomArchive“ jek digitali „Online-Archiv“ hi taj le „Grimme Online Award 2020“ nominirim lo ulo. I website ando 24. jeneri 2019 le pradipeske prado ulo taj o ledschaschi le „RomArchive"jistar o "Dokumentations- taj Kulturzentrum Deutscher Sinti taj Roma“ hi.

RomArchive
RomArchive

„Roma sam“ | 25. maj 2020
20:50 orenge | Radijo Burgenland
Live

„Ada projekto amare tschulipeske andi Germanija taj Europa igen historischi barikanipe hi", phenel angle jek bersch o Romani Rose, anglebeschto le "Zentralrats Deutscher Sinti taj Roma.

RomArchive
RomArchive

Le „Grimme Online Award“ sajt o bersch 2001 le Grimme-Institutistar kvalitativ barikane online aunbitiniptscha patijarde on. Ande schtar kategoriji tschak cilon ofto diptscha otscha dim on.

O „RomArchive“ kerel jek prik dikipe pedar kunstscha taj kulturtscha le Sintijendar taj Romendar. I europitiki komisijona taj „Europa Nostra“ o lejcti bersch o „RomArchive“ le europitike kulturakere erbinipeskere dipeha „Europa Nostra Awards 2019“ patijartscha. Le ada berscheskere dipeha „Grimme Online Award 2020“ schaj o userkiji taj usertscha dschi ando 14. juni pumaro hango tel den.

Hungerstreik Dachau
“Romani Rose – Ein Leben für die Menschenrechte"
Romani Rose
Andar i kenva “Romani Rose – Ein Leben für die Menschenrechte"

Imar 1949 i bundakeri republika o murdaripe le dschidovtschendar ando dujto themeskero haburi ojs flogoskero murdaripe aunprindschartscha, taj ada te o Sinti taj Roma pumare tschulipeske mangen.

O Diepold, botakero schero andar o “Hildegard-Lagrenne-Stiftung", pal gondolinel

O Romani Rose ando 4. April 1980, ada sina i Brigaschni Paraschtuja, khetan deschujek pomoschagoskere dschenenca uso gondolipeskero than Dachau jeke bokalipeskere schtrajkiha baro themeskero dikipe upro „pobisterdo holocaust" kertscha. On kamnahi o aun prindscharipe le flogoskere murdaripestar taj o ar la schtotlichi diskriminacijatar. Duj berscha paloda 1982 prindschartscha o aguno bundakero kancleri Helmut Schmidt o faphageripe le flogoskere murdaripestar le tschulipeske oficijeli aun. Upre ada polgarengero micinipe ojs viderschtaund palgondolinel o Alexander Diepold, botakero schero andar o “Hildegard-Lagrenne-Stiftung“.

Alexander Diepold
Zentralrat Deutscher Sinti und Roma
O Alexander Diepold

O socijal pedagoge erscht ojs baro schuntscha, hot ov Sinto hi. Leskeri daj jek Sintica sina, phukal leske jek phuri dschuvli, savi leskera daj prindscharlhi. I tschaj ando logeri Frauenholz, phenahi lake loli, sina. Leskeri daj leske odolestar nischta na phukatscha.

O Alexander Diepold ande but mindenfelitke hajmtscha upre bartschino taj jek socijal pedagogig schtudijum kisetintscha. Adi o socijal pedagoge igen sorale la pal gondolipeskera kulturake pe ande bescharel.

Jag upro verdi: Uselajipe le rasismusistar upro Roma

Kurkeste, ando 24. maj 2020 sina o bersch le aunastaripestar upre jek francitiki familija, save Roma sina, ande Erbach-Dellmensingen.

Uso proceso ando thaneskero kris Ulm trin le pantsch aunklogime dschenenendar pumaro keripe, hot o verda auntschivtscharde use dine. Ando verda, savo na resto ulo, jek dschuvli pre tschavoha, savo enja masek phurano sina, ande sina. O proceso dschi ando ar le septemberistar gelo.

Jovica Arvanitelli, Bilkay Öney, Daniel Strauß
Verband Deutscher Sinti und Roma | Baden Württemberg
(balutnonatar upri tschatschi rik) O Jovica Arvanitelli, i Bilkay Öney, o Daniel Strauß

„O use lipe le rasismusistar upro Roma andi Germanija taj Europa phare gondi amenge kerel", phenel o anglebeschto le thaneskere verbandistar „Deutscher Sinti taj Roma“ andar Baden-Württemberg, Daniel Strauß.