25. Jahre Attentat Oberwart
ORF/Gärtner-Horvath
ORF/Gärtner-Horvath
Roma sam | Gondolipe

25 berscha atentato Erba

Le gondolipeske le atentatistar Erbate, upral i rat le 4. upro 5. feberistar 1995, mulatintscha i Roma VHS andi koperacija la „AK-Bücherei"iha jek podijumakeri diskusijona.

Angle 25 berscha ando 4to feberi 1995 o Erwin Horvath, o Karl Horvath, o Peter Sarközi taj o Josef Simon use jek politischi taj rasistischi motivirimo bombakero aunastaripe, kada on jek tablina le pisinipeha „Roma pal andi Indija“ tel te lel kamnahi, murdarde ule. Oda atentato bar duk la flogoskera grupnake le Romendar pal mukla.

I cili historija schunen tumen Hetvinate, 3.2.2020, upro Radio Burgenland. Roma sam | 20:50 orenge

Medijakere fatretertscha, save ojs erschti odoj sina, taj pedar oda keripe schaj phukade, sina o agune ORF-iskere journalistscha Walter Reiss taj Erich Schneller, sar o Peter Sitar, Erbakero redakteur uso papruschengeri nevipe „Kurier“. On pal gondolinde khetan le Ludwig Horvathiha, savo andi Roma sidlung dschil, usi podijumakeri diskusijona, upro di le terorjistar, savo andi historija ande gelo.

Diskussion
25 Jahre Attentat: Erinnerung – Bewältigung – Veränderung
30.1.2020
ORF
25 berscha atentato, Palgondolipe | Putrinipe | Irinipe 30. jeneri 2020

Ando kesdipe o mediji jeka „Fehde"jatar phukavnahi taj na jeke rasistischi motivirti aunastaripestar upro Roma. Aja informacija upro arpheniptscha le harendar anglo than odotar ar gelo. Nisaj rodipe ko taj sar oda schaj sina imar informacija ari dim uli, savo o rasismus upri flogoskeri grupn le Romendar papal sikatscha. Paloda ertschi o tschapinipe le nevipendar ari dim ulo taj jek di paloda phendo ulo, hot jek atentato sina, taj upri flogoskeri grupn le Romendar gelo.

O Walter Reiss andar o ORF Burgenland ande oja cajt phukavlaihi taj palgondolinel upro erschti ori la bibastatar.

Walter Reiss
ORF
Walter Reiss

Erich Schneller, mitglid la Flogoskera Utscha Ischkolatar taj vodaschi le Romengere micinipestar, o erschti vakeriptscha le reste dscheneca la flogoskera grupnaha kertscha. But lendar traumatisirim sina. O trauma, so o bibastalipe andi NS-akeri cajt terdschivdo ulo, igen hor beschto sina, taj i dar savi imar jefkar terdschivde papal dschivdo ulo.

O terdschivipe maschkar o dujto themeskero haburi taj o keripe le Romenca palo haburi, igen bare heftscha maschkar o Roma taj gadsche kertscha, save uprojefkar papal adaj sina. O Erich Schneller phukal pedar o resipe taj duk le Romendar Erbate. Kada erscht o atenteteri Franz Fuchs duj berscha paloda astardo ulo. O atentato te but irintscha, mint upro jefkar o Roma le gadschendar dikle ule taj pumen lenca ar bescharde.

Andreas Lehner, Christian Drobits, Horst Horvath, Wolfgang Spitzmüller, Walter Reiss, Erich Schneller, Silke Rois, Peter Sitar, Ludwig Horvath, Manuela Horvath
ORF
(balutnonatar) O Andreas Lehner, Christian Drobits, Horst Horvath, Wolfgang Spitzmüller, Walter Reiss, Erich Schneller, Silke Rois, Peter Sitar, Ludwig Horvath, Manuela Horvath

O Ludwig Horvath use ada di angle 25 berscha upral pri buti kher alo taj le schtar Romen Josef Simon, Erwin Horvath, Karl Horvath taj Peter Sarközi resla, harnon on oja tablina le upre pisinipeha "„Roma zurück nach Indien“ bejg te lel kamnahi, nisaj dschanipeha, hot aja relinakeri bomba hi. Te na asaj khino ujomahi taj kher gejomahi, te ov murdardo ujahi, phenel o Horvath.

Ov pal gondolinel upro khereskere duach rodiptscha le harendar taj o na traujinipe gejng o Roma, savo agun sina. Kekaj ada tragischi keripe sina dikel o Ludwig Horvath barikane andi cukunft, mint but le Romenge sajt oda sina pe irintscha. Ando sikadipeskeri koja taj so o use gejipe uso butjakero foro resel, le Romenge adi lokeder hi, sar agun, phukal o Ludwig Horvath.

Diskussion
25 Jahre Attentat: Erinnerung – Bewältigung – Veränderung
30.1.2020
ORF
(Balutnonatar) Peter Sitar, Walter Reiss, Ludwig Horvath, Erich Schneller, Manuela Horvath

Te o Peter Sitar jek le jekoschnendar anglo than sina. Ov phukal pedar o erschti dikipe ojs surejal. O mule upro drom paschlonahi, meldiniptscha jeka „Fehde"jatar imar kursirinahi, tschak tschule dschenenge use ada cajtakero punkto godschikan sina, hot vasch jek rasistischi motivirti atentato dschal. Ada sina momento, kada ov o phukajipeskero koji poar medijakere fatreterendar dikla, kaj ov pe lenge ladschal. Nisaj gondoha o feleriskere informaciji nisaj rescherschenca taj pedar prifinipeha le faktendar ar bulhardo ulo taj ada upro diriko taj brigakeri duk le Romendar.