Gemajndakero bauninipeskero akaripe palo Rudolf Sarközi
O Rudolf Sarközi pe le aun prindscharipeske le Romenge taj Sintijenge ojs austritiki flogoskeri grupn ande beschartscha. Ov o erschti Rom sina, savo politisch ande jek birovtschago völim ulo.
„Le Rudolf Sarköziskero dschivipe le ande bescharipeske gejng o ar granicalinipe, intoleranc, taj rasismus sina. O historischi upre butschalinipe le genocidistar upro europitike Roma taj Sinti leske jek igen vodschikano aunpaschlaripe sina“, phenel o Michael Ludwig.
Marietta & Günter Wild
Buto nipo leskera familjiatar, telende leskeri burgenlanditiki baba taj leskero papu, ando logertscha murdarde ule. Ando bersch 1993 jeke alaveha o aunprindscharipe ando parlamnt le Romendar taj Sintijendar ojs austritiki flogoskeri grupn leskere bare ande bescharipeske schaj use pisim ol. Ov phurtakero keraschi la tolerancake sina, phenel o Ludwig.
Marietta & Günter Wild
„Mindig loschanipe sina, le profesori Rudolf Saköziha khetan te butschalinel. Sar andi funkcijona ojs becirkiskero rot, sar te ojs schero le kulturakere farajnistar, schaj but projektscha khetan prik beshartscham. Leskero manuschanipe taj pomoschago na tschajk ande Döbling sina, upro cilo them lo prindschardo sina taj leske but palikeripe taj aunprindscharipe antscha“, phenel o becirkiskero angle terdschaschi Adolf Tiller.
Ando 3.6.1996 leskeri „Heimat“, o „Roma Dokumentations-und Informationszentrum“ Betschiste 19, Devrientgasse 1 prado ulo taj jek kulturakero centro ando 19. becirk ulo. O kheripeskero than iste leskero anav uschtidija, mint afka leskeri kerdi buti schoha pobisterdi ovla, phenel o Tiller.
Kulturverein Österreichischer Roma
O khetanipe le cile socijali grupnendar, ajipe, katar an vaj o sikadipe le Rudolf Sarköziske baro aunpaschlaripe sina. Sorale hangoha ov gejng i diskriminacija taj rasismus butschalinlahi. Ov amenge pre keripeha mindig ando gondo atschla, phenel i Novak.
Marietta & Günter Wild
Rudolf-Sarközi-Hof
I kerdi sidlung andar 1952 dschi 1954, 15 bauninipeskere bloktscha, cilon 19 schtiangenca ar keren, kaj 181 khera pumen arulan. Maschkar o bloktscha jek baro selnipeskero than paschlol. Planim ulo ada sa le architekistar Heinrich Vana (1889 - 1967) taj Norbert Schlesinger (1908 – 1980).