Servus, Szia, Zdravo, Del tuha | 9. decemberi | ORF 2, Burgenland

O mulatintschago usu 25. berscheskero di le „Aunprindscharipeske ojs flogoskeri grupn“, i EU-akeri konferenca usi tema „Antiziganismus“, o dschivipeskero drom la „familjatar Ujvari“ andar Halbturn, o „Gondolipeskero mulatintschago“ ande Lackenbach taj o upre likeripe la dajakera tschibtschatar „Roman“ o temtscha andi sendung hi.

On demand | Servus, Szia, Zdravo, Del tuha | 9.12.2018

I moderatorkija Katharina Janoska tumen schukar andar o foroskero musejum Kremayrhaus ande Rust, kaj ada bersch te schukar vasteskere kunstkere verktscha andar i regijona usi mirni adventakeri cajt akaran.

Katharina Janoska

ORF

Moderatorkija Katharina Janoska

Sendung

ORF

O Franz Vranitzky taj o Rudolf Sarközi uso pradipe le Kulturakere farajnistar le austritike Romendar 1991

Mulatintschago uso 25. berscheskero di le „aunprindscharipeske ojs flogoskeri grupn “

Ando novemberi but barikane kherodaschtscha taj fartretertscha la flogoskera grupnatar ando Palais Epstein Betschiste ale, kaj khetan upro 25-berschengero jubilejum le Romendar taj Sintijendar ojs flogoskeri grupn schaj pal gondolinde. O akaripe la dujta nacijonalrotpresidentkijatar Doris Bures taj le Kulturakere farajnistar le austritike Romendar alo.

Kinder der Lernbetreuung Roma-Service

Emmerich Gärtner-Horvath

Gondolipeskero mulatintschago Lackenbach 2018 | tschave le siklipeskere pomoschagostar le farajn Roma-Servicejistar

„Gondolipeskero mulatintschago“ ande Lackenbach

Jek „Gutshof“ ande Lackenbach sina, kaj o nacijonalistscha ando novemberi 1940 jek phendo „Zigeunerlager“ kerde. Telal na manuschano dschivipe andar o 4000 eseri ande tschapime Roma taj Sinti andar o Burgenland tschak 300-400 o befrajninipe le logeristar 1945 prik dschivde. Ada bersch sina sajt 1990 o schtarto gondolipeskero mulatintschago, savi oni lengero inicijator, taj o keraschi le Kulturakere farajnistar le Austritike Romendar Betschite Rudolf Sarközi, tel likerdo ulo.

Familie Ujvari aus Halbturn

Serdar Erdost

Dschivipeskero drom la „familjatar Ujvari“ andar Halbturn

I historija la familijatar Ujvari valami 200 berscha gelo. Ande aja cajt o avre mitglidertscha la familijatar upri lek telutni rik la khetanipeskera ordnungatar ando gav sina. Muguli pumaro dschivipe irinde, kaj pumen schaj asimilirinde, phukal o Herbert Brettl. Kekaj on mindig buti kernahi, kaj len o glajchi vertscha te on sar le gadschen ando gav, on ofertscha le nacijonalsocijalismusistar ule.

Sabine Weisz | Direktorin Pädagogische Hochschule Eisenstadt

ORF | Yvonne Erdost

I Sabine Weisz | direktorkija pedagogischi Utschi Ischkola Burgenland

Upre likeripe la dajakera tschibtschatar „Roman“

O upre likeripe taj kultura taj identitetakero faktor le burgenlanditike Romendar atschel meg jek dukado than la lek terneder austrijakera flogoskera grupnatar. Lengere tschibtschakere prik dimi tschib angle 25. berscha tel pisim ulo. O burgenlanditiko Roman. Amaro magacin pal phutriptscha pe prik dikla, kaj schaj te le gadschenge lengeri tschib ojs vodschikano falato ando moderni sakodiveskero di te sikal schaj ovlahi.

EU Konferenz Antiziganismus

BKA

EU-akeri konferenca usi tema „Antiziganismus“

EU-keri konferenc usi tema „Antiziganismus“

Ando ar le novemberistar sina jek EU-akeri konferenca usi tema „Antiziganismus“ ando „Austria Center Vienna“. Ekspertkiji taj ekspertscha diskutirinde, saj koji pekamle on, kaj o bajder keripe la nacijonali strategijatar usi inklusijona le Romendar te pal 2020 kerdo schaj ol.

Le kipenca andi schukar adventakeri cajt ando Kremayrhaus ande Rust, savo dschi ando 23. decemberi paraschtun dschi kurke kherodim schaj ol. Me man loschanahi, te me tumen ando 10. feberi papal adaj schaj schukar akarav.