Gondolipeskero mulatintschago ande Lackenbach
On demand | Roma sam | 19.11.2018
Serdar Erdost
Ada bersch sina sajt 1990 o schtarto gondolipeskero mulatintschago, savi oni lengero inicijator, taj o keraschi le Kulturakere farajnistar le Austritike Romendar Betschite Rudolf Sarközi, tel likerdo ulo.
Jek „Gutshof“ ande Lackenbach sina, kaj o nacijonalistscha ando novemberi 1940 jek phendo „Zigeunerlager“ kerde. Telal na manuschano dschivipe andar o 4000 eseri ande tschapime Roma taj Sinti andar o Burgenland tschak 300-400 o befrajninipe le logeristar 1945 prik dschivde.
Robert Jäger
I aguni terni daj le Rudolf Sarközistar, le paloda flogoskere grupnengere bajrostiskere anglebeschtostar le Romendar taj bare kejmpferistar le aunprindscharipeske leskera flogoskera grupnatar andi Austrija, telal o ande tschapime ande Lackenbach sina. Oj odoj ande jek barakn ando 11. novemberi 1944 le Rudolf upro them dija. Paloda oj leske phukal, hot ov uso kontrolipeskere gejiptscha le nimcendar igen mirno sina, ojs tikno tschau, savo erscht upro them alo. Afka sina, sar te ov tschandschahi, hot schaj leske le nacijendar valaso kerdo ujahi.
ORF
Roma sam | 19.11.2018 | 20:50 orenge
Radijo Burgenland livestream
Ada bersch schukar akartscha o Christian Klippl use oda than, kaj leskero batschi Rudolf Sarközi upro them alo le ischkolaschtschen andar o gimnasijum Uprutni Puja taj le tschaven andar o siklipeskero projekto le farajnistar Roma-Service, te barikane politikertscha, telende o nacionalrotpresidento Wolfgang Sobotka andar i ÖVP.
Emmerich Gärtner-Horvath
Emmerich Gärtner-Horvath
I Austrija palo dujto haburi duge phare pe kertscha la tirinipeskera historijaha le Romendar taj Sintijendar, phenel o nacijonalrotiskeropresidento Wolfgang Sobotka (ÖVP).
Serdar Erdost
„O bibastale keriptscha sako bersch buteder ando historischi palgondolipe rukinen. Schaj hot jefkar sa pobistedo ovla. Adale gondolipeskere mulatintschagoha bescharas amen jek barikano cajchn gejng o pobisteripe“, phenel o Klippl ande pro vakeripe.
ORF
Anglo gondolipeskero than ande Lackenbach, savo phare barenca „Passatsteinblöcken“ andar o Pauliberg kerdo ulo, maninel te o thaneskero schero Hans Niessl, savo o lejcti var ande aja funkcijona odoj sina, angle vitesijakero use vajsinipe la politikatar. Ando „Steinbruch“ Pauliberg iste o Roma taj Sinti maschkar o dujti haburi mujsinipeskeri buti dschi uso meripe kernahi.
Te ando Burgenland o schitikno kapitl la historijatar dur ando garudo likerdo ulo phenel o thaneskero schero Hans Niessl (SPÖ). „Te ande amaro hajmatiskero vilago tschulo pedar ada vakerdo ulo, kaj te ando Burgenland but bibastale dschene use sina“, phenel o Niessl.
Serdar Erdost
„On iste tirinde taj iste mule kaj on avrijal sina“ terdschol adi upro gondolipeskero bar ando burgenlanditiko Lackenbach. Ando gajst ando logeri murdardo, ham te le prikdschivdenge use ada gondolipeskero di jefkar buter reflektirim ulo. Pedar deldikiptscha, schtraufinipe, migracija taj tschoripe.