Milijartakero panasi tschijipe le opferendar le „Ustascha-Regimes"istar gejng o Horvacko
Telal o rajipe le NDH-schtotistar, savo 1941 dschi 1945 andi mocht sina, o serbitike, dschidovtscha, Roma taj horvacke antifaschistscha tradim taj murdarde ule. O Murdaripeskero logeri Jasenovac use o lek bareder logertscha andi Europa kerinlahi.
O panasi tschijipe imar o lejcti bersch kerdo ulo, o Horvacko ham erscht harnon o nevipe pedar uschtidija. But dschene ande Chicago mangen ande jek khetano panasi tschijipe ando anav le opferendar jek papal latscho kheripe la brigake le horvacke serbitikendar, dschidovtschendar taj Romendar maschkar o dujto haburi. O but mangle loj, vaschoda mangle on, kaj le dschenedar sa lim ulo taj vasch i bari briga, savi ando „Ustascha“ logertscha len sina.
sta.si/tejić
Restitucijona nisaj thema le Horvackoske
Le phutschajipeha le paldipeha le konficirti barvalipestar, lek feder, savo le dschidovtschengero sina, i horvacki regirung pe donde beschartscha, pisinel o papruschengero nevipe. Upro diplomatischi drom but dschumipe del, o restucijonakero tschatschipe upro „Ustascha“ - schot ar te bulharel.
Sajt berscha o „Ustascha“-paroltscha taj simboltscha ando Horvacko duldim on. Sajt i nacijonakonservativi „Kroatische Demokratische Gemeinschaft“ (HDZ) 2016 andi mocht hi, i regirung telal na latscho keripe terdschol taj o „Ustascha“ micinipe umukle ol. Andar protesto ar gejng i toleranc le birovtschagendar o dschidovtschengere gemajndi o schtotlich organisirti mulatintschagi uso adaberscheskero holocaust gondolipeskero di ando 27. jeneri bojkotirim ulo.