
Sajt 2016 i Manuela Horvath o schero la Romengera pastoralatar hi. Lakeri buti ando referat la diöcesejatar Tikni Martona, mindenfelitiki hi. Pasche i selsorgerischi buti, khetan le raschajiha taj selsorgeriha Matthias Platzer, i Manuela Horvath manuschenge ande bibastale dschivipeskere situaciji pomoschinel taj khetan avre Romengere organisacijenca, gondolipeskere inicijativtscha le opferenge le nacijonalsocijalismusistar organisirinel. Bajder, oj te o khangerakero bersch le Romenge kerel. I Manuela Horvath sako bersch le manuschen te uso Romengero ladipe Cejiste akarel, savo jek barikanipe le Romnjenge taj Romenge hi.

I Manuela Horvath ando 20to jeneri 1985 upro them ali. Oj lakera dajaha taj lakera phenjaha, ando kher lakere papustar andi Romengeri-sidlung Erbate, upre bartschini. „Mro tschavoripe igen naphandlo taj loko sina“, phukal i Romni. Lakero schukar tschavoripe ar sina, kada oj o bombakero atentato 1995 andi Romengeri-sidlung terdschivtscha. Schtar manuscha use ada rasistischi motivirimo atentato murdarde ule, tel lendar duj familijakere dschene la Manuela Horvathatar.
Radijo „Roma sam“ | 21to august 2023 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
La Manuela Horvathakero papu ando logertscha Dachau, Buchenwald taj Mauthausen sina. Ov jek le tschule Romendar sina, savo o 2to themeskero haburi prik dschivtscha. Leskere terdschijiptscha andar oja bibastali cajt, ov te avre manuschenca ulatscha. I Manuela Horvath igen meresch upre leskere phukajiptscha pal gondolinel.

Imar ande lakero ternipe, i Manuela Horvath, politischi butjaha kesdintscha. Lejcti bersch, i Romni ojs foroskeri rotkija ande lakeri hajmatakeri gemajnde Erba, patijardi uli. Oj o schero le khetanipestar la naturake taj le uprelikeripeske le phariptschengere punktenca faker, sicherhajt taj energija hi.
I Manuela Horvath but terne dschuvlenge jek idol taj jek latscho vodinipeskero kipo hi, hot te ojs Romni but schofim schaj ol.