Adi Gussak in Buchschachen
ORF
ORF
ROMA SAM | KULTURA

Naschadi Romengeri-sidlung Bujschocha

Ande amari serija „Naschade Romengere-sidlungtscha le Burgenlandistar“, adi le gaveha Bujschocha donde amen bescharas. Odoj agun 45 Romengere-familiji dschivnahi. Mro kolega Adi Gussak upro jomakero rodipe pe kertscha taj dikel, so andar lende ulo taj te adi meg Roma Bujschochate dschin.

Dorfplatz Buchschachen
ORF
O gaveskero than Bujschochate

Bujschocha jek tikno gav ando becirk Erba hi, eknaj buteder sar pantsch schel dschenenca taj usi gemajnde Ojhava kerinel. O erschti Romengere-familiji imar ando kisetinipe le 18to schelberschengerostar adaj dschivnahi taj pumare loj ojs kovatscha rodnahi. Vasch i aunsidlinipeskeri politik ande oja cajt, o gendo le Romendar mindig utscheder ovlahi. Jek avro barikano dschenengero uschtschipe dschi 1900, o paldschajipe le roasinipeskere butschaschtschendar andar i Telutni Austrija taj andar o Schtacko antscha, save andi cajt la virtschoftakera krisejatar, ando kisetinipe le deschuenja schelberschengerostar, ande lengere hajmatakere gemajntscha pal ale. Ande oja cajt, Bujschochate imar 141 Romnja taj Roma dschivnahi.

Radijo „Roma sam“ | 12to juni 2023 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

Pal jek aundikipe ando becirk, andi Romengeri-sidlung ando bersch 1929, 36 khera tschak jeke khereha delahi, taj kaj 45 familiji dschivnahi. Jek patschlo koja la virtschoftlichi situacijatar jeka dschenengera grupnatar, o gendo le tschavengere mulipestar hi. Oda, ande oja cajt, muguli buteder sar 50 procenti sina. Adala bibastale gende upro arvirkiniptscha la themeskera virtschoftakera krisejatar taj upro 1ti themeskero haburi, pal dschan.

Christoph Kovacs,
ORF
Christoph Kovacs | Dujto biro

Anglo aunphandlipe uso nimtschko rajipe, buteder sar 250 Romnja taj Roma Bujschochate dschivnahi. O lek buteder lendar, andi NS-cajt ledschim taj murdare ule. Odole dschenenge, ando nevaripe le gaveskere thanestar Bujschochte, jek gondolipeskeri tablina upre terdschardi uli, savi upro bibastale keriptscha odola cajtatar pal te gondolinel, phenel o dujto biro, Christoph Kovacs.

Odola Roma, save i NS-cajt prik dschivde taj papal pal ale, upre jek va, tel gende schaj on. I aguni Romengeri-sidlung avral o gav sina taj tschak pedar jek veschiskero drom, kher rodim schaj li ovlahi. Le valami 40 kherendar, adi buter nischta te dikel nan. O reporteri Adi Gussak la Romni Conny Saközi taj lakere tschau, resla. Oj andi aguni Romengeri-sidlung upro them ali taj phukal, sar o dschivipe ande lakero tschavoripe sina.

Conny Sarközi
ORF
Conny Sarközi

La Conny Sarközijakero tschau, Adolf Fodor, dad duj tschavendar hi taj mindig meresch Bujschochate, ande leskero dajengero taj dadengero kher, al. „O tschavoripe pharo sina, ham amari daj mindig igen latsche upre amende diklahi“, phukal o adi 45-berschengero familijakero dad.

Adolf Fodor
ORF
Adolf Fodor

Adi, tschak poar Roma Bujschochate dschin, ham jek sidlung na del buter. Afka te ada gav uso naschade Romengere-sidlungtscha le Burgenlandistar genel.