Béla Horváth Ensemble.
Parlamentsdirektion/Thomas Topf
Parlamentsdirektion/Thomas Topf
ROMA SAM | MULATINTSCHAGO

Mulatintschago uso Internacijonali Romengero-Di ando parlamento

Uso Internacijonali Romengero-Di, te ada bersch jek mulatintschago ando parlamento dija. Ada bersch, butvar o 30-berschengero jubilejum le aunprindscharipestar le Romendar ojs autochtoni flogoskeri grupn, mulatim ulo.

Adaj jeriniptscha, terdschijiptscha taj butja diskutirim ule, kaj neve schajiptscha, ando gondo jeka feder cukunftakera flogoskera grupnengera politikake le Romenge taj Sintijenge, kerde schaj on.

Bundesratspräsident Kovacs
ORF
Günter Kovacs | Bundakero rotschengero presidento

Prado ulo o mulatintschago le bundakere rotschengere presidentostar Günter Kovacs. O burgenlanditiko o aunprindscharipe la flogoskera grupnatar le Romendar angle 30 berscha, ojs jek barikani joma andi austritiki tschuliptschengeri politik, akartscha. I le flogoskere grupnengere kompetenti ministerkija Susanne Raab, jeke videjoha uso 30-berschengero jubilejum kivanintscha taj o imar jerime barikane koji, angle asdija. I ministerkija ham te phentscha, hot meg avre jomi, usi inklusijona taj uso glajchi terdschojipe la flogoskera grupnatar le Romendar, pekamle hi.

Romani Rose
ORF
Romani Rose | Anglebeschaschi le centrali rotistar le nimtschke Sintijendar taj Romendar

Radijo „Roma sam“ | 29to maj 2023 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

Ojs mulatintschagoskero vakeraschi, o Romani Rose, anglebeschaschi le centrali rotistar le nimtschke Sintijendar taj Romendar, ando austritiko parlamento akardo ulo. Ov ande but vilagi la Europatar jek nevo nacijonalismus taj o bartschojipe le anticiganismusistar aun peske dikla, savo pri sor dschi adi meg na naschatscha, phentscha o Romani Rose.

Nationalratspräsidenten Wolfgang Sobotka
Parlamentsdirektion/Thomas Topf
Wolfgang Sobotka | Nacijonakero rotschenero presidento

O nacijonakero rotschengero presidento Wolfgang Sobotka, latschi sikadipeskeri buti ojs centrali koja gejng o anticiganismus dikel. Imar andi tschavengeri bar iste kesdim ol. Use, diskriminaciji upre sikade te on taj o historijakero gondo soraljardo te ol.

Nach wie vor viele Vorurteile gegen Roma und Sinti in Osteuropa
Parlamentsdirektion/Thomas Topf
Emmerich Gärtner-Horvath ando vakeripe le botschofterenca

Telal o vodinipe taj i moderacijona la politologkijatar Mirjam Karoly, o botschoftertscha le austritike nochbertschengere schtotendar, Tschechija, Slovakija taj Ungriko, le bajrotiskere anglebeschaschiha la flogoskera grupnatar le Romnendar, Emmerich Gärtner-Horvath, pedar o schajiptscha uso feder keripe la situacijatar le Romendar andi Europa, ar pumen parude. La cukunftake, o Gärtner-Horvath jek tschatschipe uso arakipe le Romendar taj le Sintijendar andi europitiki unijona, peske kivaninel.

Miriam Karoly
ORF
Mirjam Karoly | Politologkija

La Mirjam Karolyake, savi te ando flogoskero grupnengero bajrot le Romendar hi, o mulatintschago ando parlamento upre sikatscha, saj baro taj dschivdon o entviklinipe la flogoskera grupnatar ando lejcti 30 berscha andi Austrija sina. Andi glajchi cajt ham te diklo ulo, saj soralo o struktureli taj institucijoneli rasismus andi Europa hi. Na ulo gondolim, hot o hojaniptscha telal o dschene asaj bare hi, phentscha i Karoly.

A 2023-as Nemzetközi Roma Nap megünneplése
ORF
Béla Horváth banda

I muschika uso mulatintschago le Internacijonali Romengere-Dijestar ando parlamento, i Béla Horváth banda kertscha.