Adaj jeriniptscha, terdschijiptscha taj butja diskutirim ule, kaj neve schajiptscha, ando gondo jeka feder cukunftakera flogoskera grupnengera politikake le Romenge taj Sintijenge, kerde schaj on.

Prado ulo o mulatintschago le bundakere rotschengere presidentostar Günter Kovacs. O burgenlanditiko o aunprindscharipe la flogoskera grupnatar le Romendar angle 30 berscha, ojs jek barikani joma andi austritiki tschuliptschengeri politik, akartscha. I le flogoskere grupnengere kompetenti ministerkija Susanne Raab, jeke videjoha uso 30-berschengero jubilejum kivanintscha taj o imar jerime barikane koji, angle asdija. I ministerkija ham te phentscha, hot meg avre jomi, usi inklusijona taj uso glajchi terdschojipe la flogoskera grupnatar le Romendar, pekamle hi.

Radijo „Roma sam“ | 29to maj 2023 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Ojs mulatintschagoskero vakeraschi, o Romani Rose, anglebeschaschi le centrali rotistar le nimtschke Sintijendar taj Romendar, ando austritiko parlamento akardo ulo. Ov ande but vilagi la Europatar jek nevo nacijonalismus taj o bartschojipe le anticiganismusistar aun peske dikla, savo pri sor dschi adi meg na naschatscha, phentscha o Romani Rose.

O nacijonakero rotschengero presidento Wolfgang Sobotka, latschi sikadipeskeri buti ojs centrali koja gejng o anticiganismus dikel. Imar andi tschavengeri bar iste kesdim ol. Use, diskriminaciji upre sikade te on taj o historijakero gondo soraljardo te ol.

Telal o vodinipe taj i moderacijona la politologkijatar Mirjam Karoly, o botschoftertscha le austritike nochbertschengere schtotendar, Tschechija, Slovakija taj Ungriko, le bajrotiskere anglebeschaschiha la flogoskera grupnatar le Romnendar, Emmerich Gärtner-Horvath, pedar o schajiptscha uso feder keripe la situacijatar le Romendar andi Europa, ar pumen parude. La cukunftake, o Gärtner-Horvath jek tschatschipe uso arakipe le Romendar taj le Sintijendar andi europitiki unijona, peske kivaninel.

La Mirjam Karolyake, savi te ando flogoskero grupnengero bajrot le Romendar hi, o mulatintschago ando parlamento upre sikatscha, saj baro taj dschivdon o entviklinipe la flogoskera grupnatar ando lejcti 30 berscha andi Austrija sina. Andi glajchi cajt ham te diklo ulo, saj soralo o struktureli taj institucijoneli rasismus andi Europa hi. Na ulo gondolim, hot o hojaniptscha telal o dschene asaj bare hi, phentscha i Karoly.

I muschika uso mulatintschago le Internacijonali Romengere-Dijestar ando parlamento, i Béla Horváth banda kertscha.