Zettel
ORF
ORF

Stinatz: Bibastalo pisnipe laklo ulo

„Die Bajuwarische Befreiungsarmee. Sie werden noch von uns hören“ – jek cedula adale pisinipeha, hetvin Stinatz (becirk Ujvara) laklo ulo. O harengere mindschart akarde ule. O tekst jek aunpaschlojipe upro bombakero atentato andar 1995 ande Stinatz, pasche paschlarel.

Na prindscharde i cedula le upre pisinipeha upre jek dikipeskeri kastlina usi khangeri ando gav Stinatz tschite. O favosinipeskero arakipe o ermitlinipe upre lija, phenen o harengere. Mint palo bombakero atentato ando paschipe jeke tschavengere khelipeskere thanestar ande Stinatz, ando 6to feberi 1995, kaj jek butschaschi le naturakere arakipeskere dijanstistar phare dukado ulo, andi nochberiskeri gemajnde Ollersdorf ande jek busiskero terdschojipeskero kheroro jek pisinipe la „Bajuwarischen Befreiungsarmeejatar“ laklo ulo. Pal phukajiptscha le birostar Andreas Grandits (ÖVP) andar Stinatz, aja cedula upri dikipeskeri kastlina, o erschti angle peripe sajt 1995 hi.

Stinatz 1995
ORF
O atentatoskero than ande Stinatz 1995

Teroriskeri serija la Austrija daratscha

Ferantvoatinipe adale bibastale keripeske, ande oja cajt o lilengero bombakero teroristo Franz Fuchs ledschlahi, savo te o bibastalo Romengero-atentato Erbate kertscha – buteder use ande Gedenken an Roma-Attentat. I teroriskeri serija le bombakere keraschistar Fuchs imar ando decemberi 1993 kesdintscha. O raschaj August Janisch taj i ORF-moderatorkija Silvana Meixner, ando 3ti decemberi duach lilengere bombi, phare dukade ule. Duj divesa paloda, jek lilengeri bomba le agune betschitike biroske Helmut Zilk, o balutno va tschingertscha. Ando august 1994 o hareskero Theo Kelz pre duj va naschastscha, kada ande Klagenfurt, jek bomba le Fuchsistar, savi upro than la Renner ischkolatar tel paschlardi sina, uso bejg ledschipe eksplodirintscha.

Tafel
ORF
O atentatoskero than Erbate 1995

Bomba schtar Romen Erbate murdartscha

O bombakero atentato Erbate andi rat upro 5to feberi 1995, o lek phareder atentato sina, savo o Fuchs kertscha: Schtar Roma murdarde ule, kado on jek tablina le upre pisnipeha „Roma zurück nach Indien“ andar i Romengeri-sidlung Erbate, bejg te lel kamnahi. O atentato o lek phareder politischi motivirimo andi Austrija sajt o bersch 1945 sina.

O bombakero keraschi Fuchs erscht ando oktoberi 1997 astardo ulo. Use jek kontrola ande leskero hajmatakero gav Gralla ando Schtacko, ov jek bomba putrintscha, savi leske so duj va tel tschingertscha. 1999 o Fuchs and tschapim taj ande jek kher le dilinenge ledschim ulo. Ov ando 26to feberi 2000 murdartscha pe.