Amari moderatorkija Katharina Graf-Janoska ando aktujeli ardipe la sendungatar „Romano Dikipe“ andar Lackenbach tumen akarel, kaj jek le lek barikaneder gondolipeskere thanestar, le ando nacijonalsocijalismus murdarde Romenge taj Sintijenge, hi. Upre ada than dschi 1945 o lek bareder logeri le Romenge taj Sintijenge andi Austrija terdscholahi, o afka akardo „Zigeunerlager Lackenbach“. But eseri adaj ando nacijonalsocijalismus murdarde ule.
Gondolipeskere thana ando Burgenland
Ande buteder sar 120 gemajntscha ando Burgenland, anglo nacijonalsocijalismus, valami 9000 Roma taj Sinti dschivnahi. Tschak jek deschto falato lendar o Porajmos prik dschivtscha. 1984 o erschti gondolipeskero than adale opferenge, adaj ande Lackenbach, kerdo ulo. Akan ando Burgenland ande 24 gemajntscha, gondolipeskere thana le opferenge le NS-reschimistar del. Ada bersch o gava Langental taj Kemeta use ale.
Plantscha jeke centrali gondolipeskere thaneske Betschiste
Romano Dikipe, 14to august 2022, 13:05 orenge
ORF 2 Burgenland | Live ORF TVthek
Sajt poar berscha jek mangipe pal jek centrali gondolipeskero than le ando nacijonalsocijalismus murdarde Romenge taj Sintijenge, Betschiste del. Ande ada bersch jek nevi inicijativa kerdi uli, jek posicijonakero papruschi pisim taj le politikerenge prik dim ulo. Akan o prik bescharipe jeke gondolipeskere thanestar le Romenge taj Sintijenge ando bundakero scheroskero foro, pasche te astarel hi.
2to august – O internacijonali holocaustiskero gondolipeskero di le Romenge taj Sintijenge
Jek avro mangipe, savo ando Romengero khetanipe sajt berscha del taj savo akan anglo prik bescharipe terdschol, hi oda, le 2te august ojs internacijonali holocaustiskero gondolipeskero di le Romenge taj Sintijenge, te andi Austrija oficijeli aun te prindscharel. Upro EU-jakero than ada imar 2015 pasirintscha. Te ada bersch o gondolipeskero mulatintschago upre oda di, tradicijoneli upro Ceija-Stojka-than Betschiste sina.
O 14to Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago
Imar o 14to var, organisirintscha o farajn „Voice of Diversity“ ada bersch o „Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago“, upre oda than, savo upro ando nacijonalsocijalismus murdarde Roma taj Sinti pal te gondolinel. Jek gondolipeskero mulatintschago, savo pedar o berscha, leskero ajgeni drom le palgondolipestar lakla.
O tradicijoneli Roma-Butschu
Ando kesdipe le julistar, o tradicijoneli Roma-Butschu Mischkate sina. Imar sajt 1991 o burgenlanditike flogoskere grupn khetan o Roma-Butschu mulatinen. Pal duj berscha nugodinipe vasch Corona, schaj o mulatintschago le mindenfelitikostar papal tel likerdo ulo.
Romani te siklol
Ande amaro adiveseskero ardipe la sendungatar „Romano Dikipe“ kesdinas amen amare tikne tschibtschakere kursiha „Romani te siklol“. Ande harne sekvenca dschanen tumen tumenge alava la sendungatar ande Romni ando gondolipe te likerel. Ada tschibtschakero kurs, andi cukunft ande sako ardipe te dikel dschana, kaj tumaro Romani-alavengero dschanipe, sakona sendungaha schaj bulharen.