Jek le erschti falatendar, savo on pisinde, inscenirinde taj o scheroskere falati prik line, „Gipsy stop dancing“ sina. Jek phukajipe la historijatar le bokseristar Johann „Rukeli“ Trollmann. O phenja i historija andi adiveseskeri cajt prik line taj phukan oja andar jek dschuvlengero dikipe.
Usar o kesdipe barikano lenge sina, o ajgeni hango te asdel, o alav use peste te cidel, sar i Simonida phukal. Ojs schauschpilerkija esbe lim te ol, lake jek barikani joma sina. Ande lengere falati on te mindig le khetanipeske o gledalo angle likeren. O barikane tematscha hi seksismus, rasismus taj feminismus, afka i Selimovic.
O phenja Selimovic pumari kunst ojs viderschtaund len. But schelberschengero i historija le Romendar hamischan taj tschak ande falati phukadi uli, but naschado gelo. Lengeri buti jek viderschtaund gejng o pobisteripe hi.
Radijo „Roma sam“ | 18to juli 2022 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Dschuvla, mindenfelitike telschtaminipeha, solidarisirinen pumen, phenel i Simonida Selimovic. O hango la dschuvlatar angle te asdel, akan ande jek patrijarchali socijalisirimo khetanipe, jek lakere aunpaschlojipestar hi. Butvar o Romnja, dujvar diskriminacijatar reste hi, le rasismusistar taj le seksismusistar. Adaleha o phenja ande lengere falati butschalinen, on adaj mindig sorale dschuvlengere kipi sikan.
Pal „Gipsy stop Dancing“ avre feministischi historiji, sar „Roma Armee“, „Heroes“ taj „Bibi Sara Kali“ ale, save o duj phenja butvar korkore pisinde taj falati ande prik line. Adaj te na schukar tematschenca donde pumen bescharen, prasan taj pal diken. Ada ande sako falato esbe te lel hi. Mindig presenti, o falato la dschuvlatar ande oda sa: Ojs Romni, ojs migrantkija, ojs naschikeraschkija, ojs kejmpferkija, ojs argranicalimi, ojs ajgeni dscheno, ojs feministkija, ojs devlipe, … O phenja hajon le, mindig te pal te dikel, mirnipe te lakel taj o barikanipe la tematikatar ar te hanel.
Te avral o teateriskero them, o phenja mindig politischi aktivi hi: Ada bersch imar dujtovar o teateriskero-festivalo „E bistarde – Vergiss mein nicht“ Betschiste sina. Adaj te o mangipe pal jek centrali gondolipeskero than Betschiste, le ando nacijonalsocijalismus murdarde Romenge taj Sintijenge andi erschti rik terdschol. Vaschoda representativi jek temporeri audijoskeri inschtalacijona upro Romengero rito, savi upro opfertscha pal te gondolinel, kerdi uli.
Akan imar upro arto falato butschalim ol taj te workshops, taj te dschuvlengere-necverkiskere talaliniptscha, ada besch meg planim hi.
Sandra taj Simonida Selimovic duj sorale dschuvla, save pumen mindig le dschuvlenge ande bescharen, adaj neve droma dschan taj butvar idoltscha schofinen.