I Nadine Papai, schero le farajnistar Lebenszeichen, imar sajt o kesdipe le haburistar, le manuschenge andar i Ukrajnija pomoschinel. Igen barikano paschlol adaj lakero dikipe upri flogoskeri grupn le Romendar.
Le flogoskere grupnakere dschenenge le Romendar, o ar roasinipe andar i Ukrajnija butvar pharo kerdo ol. Odolenge, save le schofinen ando arakardo vest naschi te dschal, i diskriminacija vasch lengeri entija te ande but EU-jakere vilagi, bajder dschal. Andi Austrija o Roma upre tschuleder diskriminacija resen. Adaj butvar upre na hajojipe vasch lengere familijakere situaciji taj lengeri kultura resen, phukal i Nadine Papai.
Radijo „Roma sam“ | 13ti juni 2022 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
I Nadine Papai jek falato lakera butjatar afka kerla, hot oj upro ukrajnitike Roma dikel, save imar andi Austrija hi. Le Romengere-farajnenca mindig ando arparujpe hi li taj ando april use jek familijakero khetan ledschipe ando Burgenland, schaj pomoschintscha. Ada la Nadine Papaijake igen tecintscha.
Roma-Service le Romengere familijenge pomoschinel
O Emmerich Gärtner-Horvath taj o farajn Roma-Service akan adala Romengera-familijake pomoschinen, savi ando becirk Erba jek upre likeripeskero than lakla. Le tschaven jek than ando siklipeskero pomoschago le farajnistar hi taj on adaj te andi ischkola dschan. I baba la familijatar ande jek naschikeraschengero logeri ande Bajern muguli tschalajiptscha uschtidija, angloda oj andi Austrija schaj ali, afka o Emmerich Gärtner-Horvath.
O pantsch tschave taj o duj dschuvla, le bibastale haburiskere terdschijiptschendar, igen phare traumatisirim hi. Tschak phare angle schaj tumenge terdscharen, sar adale manuschenge pal asaj terdschijiptscha dschal, phenel o Emmerich Gärtner-Horvath.
Tschule dschene ando siklipeskero pomoschago
Angle poar divesa papal jek Romengeri-familija andar i Ukrajnija, ofto tschavenca taj trin dschulvenca, jek upre likeripeskero than ando sud Burgenland lakla. O siklipeskero pomoschago le farajnistar Roma-Service imar igen pherdo hi. Butvar o tschule loj, save adaj le sikavipeskere dschenenge del, le Emmerich Gärtner-Horvathiske, brigi kerel. Ov la politikatar mangel, hot ande aja rik valaso te kerel. O tschave o schajipe te uschtiden, valaso te siklol, hot on pumen te paloda jefka andi Austrija tel schaj muken, te oda kamna, afka o Emmerich Gärtner-Horvath.