Jek historischi terdschijipe, sar lo but kherodaschendar akardo ol, ando 7to april andi Hofburg Betschiste sina. Paloda Roma taj Romnja taj Sinti taj Sintizze but berscha jek centrali gondolipeskero than le ando nacijonalsocijalismus murdardenge mangnahi, akan schunipe uschtidine. Ando keripe le projektostar „Dream Road“, na dur pal, jek posicijonakero papruschi kerdo ulo, pisim la Gilda Horvathatar, savo bojd le cile farajnendar pomoschago uschtidija, taj hat savo oda gondolipeskero than Betschiste mangel. O Andreas Lehner, anglebeschaschi la Roma VHS-atar Burgenland taj projektoskero schero andar „Dream Road“ andi Austrija, phenel ando vakeripe, sar i inicijativa kesdintscha taj soske jek gondolipeskero than Betschiste pekamlo hi.
I pisimaschkija le posicijonakere papruschistar, Gilda Horvath, schofintscha le, bojd le cile flogoskere grupnakere fatretertschen taj -fatreterkiji adale kojaske te jerinel. Jek masek oj le cile dschenenca vakertscha taj muaniniptscha khetan kedija, afka i Horvath.
Te o Martin Horvath, andar o farajn HANGO Roma, ande jek vodschikano vakeripe phenel, soske jek centrali gondolipeskero than la flogoskera grupnake barikano hi. Ov jek le erschti dschenendar sina, savo pro use phenipe uso keripe dija, sar ov ando vakeripe phukal.
Radijo „Roma sam“ | 25to april 2022 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Pomoschago uschtidel ada keripe te la Olga Voglaueratar taj la Eva Blimingeratar, so duj le Selenendar. I Voglauer loschenel pe upri buti, savi o prik bescharipe le gondolipeskere thanestar peha anla taj upro „khereskere butja“, sar oj len akarel, save oj la flogoskera grupnatar uschtidija. Mint imar ando arto bersch, te 30 berscha aunprindscharipe le Romendar taj Romnjendar ojs flogoskeri grupn mulatim ol, o gondolipeskero than sentelim te ol, afka i Voglauer.
O Nikolaus Berlakovich, flogoskero grupnakero vakeraschi la ÖVP-atar, o pekanschago jeke centrali gondolipeskere thanestar butvar ande oda dikel, i ajgeni historija na te pobisterel taj bajder te ledschel. Te meg positivi dikel ov, hot ando lejcti berscha ande but gava ando Burgenland, gondolipeskere thana le ando nacijonalsocijalismus murdarde Romenge taj Sintijenge kerde ule.
Jek di paloda, o posicijonakero papruschi le anglebeschaschistar le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romendar, Emmerich Gärtner-Horvath, le nacijonalrotiskere presidentoske Wolfgang Sobotka, use jek mulatintschago ando parlamento uso Internacijonali Romengero Di, prik dim ol. Te o Sobotka pro pomoschago ar dschuminel. O Gärtner-Horvath jek barikano pekanschago ande oda dikel, i historija upre te butschalinel. O gondolipeskero than Betschiste, pal leskero muaninipe, jek barikani joma andi tschatschi rik ovlahi.
„Terne Roma anglo forhaung“ ando Porgy&Bess
Te HÖR, o utscho ischkolaschengero khetanipe le austritike Romendar taj Romnjendar, sajt leskero keripe, jeke centrali gondolipeskere thaneske Betschiste, and pe bescharel. But dschene le farajnistar, jek falato le podijumistar uso sako berschengero mulatintschag uso Themeskero Romengero Di le farajnistar Voice of Diversity ando betschitiko jazziskero klub Progy&Bess sina. O Samuel Mago, dujto anglebeschaschi ande HÖR, vakerel pedar o konkreti mangiptscha, save le terne Romen hi.
Te i Danijela Cicvarić, temakero schero ando Romano Centro taj socijali butschaschkija, jek falato le podijumistar hi. Sajt berscha butschalinel oj le ternenca ando Romano Centro, savo te workshops schpecijeli le terne Romnjenge tel likerel. Te oj dschanel, hot le terne dschenenge butvar vaschoda dschal, hot esbe lim le on. Adaj ham butvar koji falinen, pedagogischi fochiskere butschaschtscha taj o khera use. Tschatschikan jek ternengero centrum le terne Romenge taj Romnjenge pekamlo hi, afka i Cicvarić.
Trin divesa o Internacijonali Romengero Di Betschiste taj ando Burgenland mulatim ulo. But barikane tematscha aun vakerde ule taj but te upre sikado ulo, kaj meg buti pekamli hi. Kekaj afka hi, o facit jek positivi atschol, butvar jek gondolimo.