Fatretertscha le schov autochtoni flogoskere grupnendar la Austrijatar use jek mulatintschago talalinde pumen, khetan politischi fatreterenca pedar o upre likeripe la tschibtschatar taj la kulturatar le jekoschne flogoskere grupnendar te vakerel taj ar pe te parul. O nacijonalrotiskero presidento Wolfgang Sobotka phentscha, hot ov le flogoskere grupn ojs jerinipe dikel taj upre diklo iste ol, hot diskriminacija tel baunim taj schoha upre te al na tromal.
Le parlamento i buti hi, jek gondo te schofinel, afka o Sobotka. Mint adi, kaj poar tschule schel kilometertscha pasche i Austrija jek haburi hi, savo manuschen mujsinel, andar lengeri hajmat naschi te dschal, barikano hi, upri ajgeni historija pal te gondolinel. Jek historija le tradipestar taj le teldschumipestar, savi butvar dschene le flogoskere grupnendar esbe iste line. Aja phuri cajt le khetanipe akan dschangarel, kaj jek feder cukunft kerdi schaj ol, phenel o nacijonalrotiskero presidento ande leskero pradipeskero vakeripe.
Tschib taj sikadipe
Ando maschkaripeskero punkto terdschonahi butvar o tematscha tschib taj sikadipe. Adaj use, i tschibtschakeri visenschoftlerkija Brigitta Busch jek anglevakeripe le anaveha „tschulipeskere tschibtscha ojs cukunftakero projekto“ likertscha. I tschibtschakeri visenschoftlerkija odole kojaske ar pe vakertscha, hot tschulipeskere tschibtscha ojs virtschoftlichi, socijali taj kultureli jerinipe dikle te on. Bajder koji le upre likeripeske taj le revitalisirinipeske schofim taj barikane sikadipeskere diptscha iste kerde on, afka i Busch.
Andar o dikipe le Nikolaus Berlakovichistar (ÖVP) dschal, pedar palal te gondolinel, saj kojenca la jekoschna flogoskera grupnakera situacijake pomoschim schaj ol. Le aktujeli regirungakere programoha imar poar koji schofim ule, afka sar o flogoskero grupnakero medijengero upre likeripe vaj usi tema digitalisirinipe. Bajder o phutschajipe ando pradipe terdscharel, obste flogoskere grupn oni jek ajgeni tschib schaj „eksistirinahi“.
Feder keripe le sikadipeskere kojastar
Radijo „Roma sam“ | 28to merc 2022 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Butvar usi dialogoskeri seletoskeri forma aun vakerdo ulo, hot feder keriptscha ando sikadipe pekamle hi. Butvar jek tschatschikano upre butschalinipe la historijatar le Romendar taj Romnjendar pekamlo hi, kaj gejng diskriminacija angle gelo schaj ol, afka o Emmerich Gärtner-Horvath, anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romendar. Adaj te o sikadipeskero sistemo phutschlo hi, heftscha, save del, te pherel. Ov la dialogoskera seletoskera formatar poar koji jerintscha, sar ov ando vakeripe phenel.
Jek problemo dikel o Emmerich Gärtner-Horvath ando lakipe la identitetatar le ternendar, hat sar on motivirim schaj on, pumen ojs jek falato la flogoskera grupnatar te dikel taj ando pradipe la te presentirinel.
I dialogoskeri seletoskeri forma jek kesdipe hi, pedar te vakerel, hot meg avre jomi, afka sar ando sikadipe, pekamle hi, phenel i Olga Voglauer (Selene). Jek duj tschibtschakero sikadipeskero dipe andar lakero dikipe nan tschak jek tschibtschakero sikajipe, ada te jek jerinipe la kulturatar sikal.
Cil la dialogoskera seletoskera formatar hi, entvikliniptscha, pharipeskere punktscha taj butja le autochtoni flogoskere grupnendar andi Austrija uso dschijakana diskutirime inicijativtscha taj uso handlinipe, te parlamentarischi te bulharel.