Suboton, ando 13ti novemberi 2021 upre oda than o sako berschengero gondolipeskero mulatintschago le and tschapime flogoskere grupnakere dschenenge tel likerdo ulo. I justicakeri ministerkija Alma Zadić phenel, hot te i politik iste valaso kerel, kaj schoha asaj bibastale keriptscha papal te pasirinen.
Ando novemberi 1940 upre jek bari gadschikani vora o logeri Lackenbach kerdo ulo. Ande oja cajt, ada o erschti logeri ando Burgenland sina. O lek utscheder gendo le and tschapime dschenendar, le logeri ando bersch 1941, le 2335 dschenenca sina, save vasch pumari etnija and tschapim taj paloda ando logertscha Dachau, Buchenwald, Ravensbrück vaj Mauthausen ledschim taj murdarde ule. Palo aunphandlipe uso nimtschko rajipe, o tradipe le Romendar taj Sintijendar taj o keripe le logeristar Lackenbach kesdintscha. Adale keripeske o duj dschene – o dujto gauiskero schero Tobias Portschy taj o Bernhard Wilhelm Neureiter, savo ando gau Niederdonau o „dscheno le Zigeuner phutschajiptschenge“ sina, o ferantvoatinipe ledschen. O historikeri Herbert Brettl ande pro vakeripe phukal, sar uso keripe adale bibastale thanestar alo.
Radijo „Roma sam“ | 22to novemberi 2021 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Upro gondolipeskero than jek nevi informacijakeri tablina tel utschardi uli, savi scenartscha pedar o gondolipeskero than te phukal. Duach jek QR Code afka dschanipe pedar i historija le logeristar Lackenbach siklim schaj ol. Le pomoschagoha la gemajndejatar Lackenbach taj le kulturakere birovtschagostar le thanestar Burgenland, aja tablina la visenschoftlerkijatar Erika Thurner, la gondolipeskera inicijativatar Rochonca taj avre dschenendar, khetan la flogoskera utscha ischkolaha le burgenlanditike Romendar, kerdi uli. O Horst Horvath, botakero vodaschi la VHS-atar Roma, pomoschago le cile Romengere-farajnendar taj la politikatar mangla.
O and tschapime Roma taj Sinti telal bibastale tradiptscha, mujsinipeskeri buti taj bok tirinahi. But lendar vasch i bibastali situacija odoj pumaro dschivipe naschade. O schero le kulturakere farajnistar le austritike Romendar, Christian Klippl, ande pro vakeripe pedar leskero ajgeni khetan phandlipe adale thaneha phukal. Afka dschal te la Sintizzake Irene Petsch andar Pamhagen, sava jek familijakeri historija uso logeri Lackenbach hi.
Te o ischkolaschkiji taj ischkolaschtscha le gimnasijumistar Uprutni Pulja uso gondolipeskero mulatintschago plakatenca, jeka korejografijaha taj jeke vakeripeha pumaro falato uso gondolipe upro flogoskere grupnakere dschene, use ledschine. O thaneskero rot Heinrich Dorner phentscha, hot mindig obocht dim te ol, mint o tirinipe taj o argranicalipe taj o rasismus na dija tschak andi NS-cajt.