1873 erschtivar Roma taj Romnja ande Podersdorf aun pumen sidlinde. Forschim taj upre butschalim uli i historija le historikeristar Herbert Brettl, savo khetan le Gerhard Baumgartneriha, jek anglevakeripe uso informacijakero mulatintschago ande Podersdorf likertscha. O Brettl ande pro anglevakeripe o terdschijipe taj o dschivipe le Romendar taj Romnjendar ando gav upre sikatscha.
Dschi ando bersch 1936 o gendo le Romendar taj Romnjendar, save ande Podersdorf dschivnahi, upre 38 bartschino. O lek buteder usi grupn le Lovarajendar genahi taj o paluto anav Horvath, Stojka, Rigo, Kolompar taj Lakatos ledschnahi. But Roma le grastenca handlinahi taj lengere dschuvla ojs papinjakere kanaskiji la gemajndake butschalinahi. Upri avri rik le bavlalakere mlinostar ande Podersdorf o lek buteder Roma taj Romnja dschivnahi – adaj i afka akardi „Zigeunergrube“, kerdi uli. Aja i lek bareder sidlung ande Podersdor sina, jek avri ando paschipe la bara lofkatar dija, savi ham tschak tschule kher rodim uli. Ada, tschule kipenca sikado schaj ol, sar o Brettl phukal. O harengere sorale maschkar o gaveskere Roma taj Romnja taj odola, save ladnahi taj save na meresch ando gav dikle sina, putripe kernahi, afka o historikeri.
Radijo „Roma sam“ | 1ti novemberi 2021 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Use jek, le lek barikaneder Romendar andar Podersdorf o grastengero botaschi Vinzenc „Dolla“ Stoijka genlahi. Leskero terdschijipe maschkar o nacijonalsocijalismus eksemplarisch le Romenge taj Romnjenge andar Podersdorf hi: Ov astardo taj ando logeri Mauthausen ledschim ulo, kaj ov ando 9to jeneri 1940 mulo. Na tipischi hi, hot valako leske jek groboskero bar te kerel mukla, savo but deschberschengero paloda use haniptscha andi afka akardi „Zigeunergrube“ laklo ulo. O lek buteder Roma taj Romnja andar Podersdorf ando nacijonalsocijalismus murdarde ule, palo haburi andi hajmatakeri gemajnde niko pal alo, phenel o Brettl.
„La historija andar Podersdorf te hischoskere riktscha hi, odola na tromas te pobisterel…“
Adale opferenge te gondolinel, i gemajnde gondi peske kerel, le murdarde Romenge taj Romnjenge jek gondolipeskero than te kerel, phukal i birovkija andar Podersdorf, Michaela Wohlfart. Vaschoda te o informacijakero mulatintschago le polgarenge tel likerdo ulo – mint te la historija le gavestar hischoskere riktscha hi taj odola na tromas te pobisterel, afka i birovkija.
Ando gondo hi jek park, ande savo o gondolipeskero than le Romenge taj Romnjenge andar Podersdorf kerdo te ol. Kerdo te ol ada gondolipeskero than upro dromeskero kersto Illmitzate taj Frauenkirchenate, sar i Michaela Wohlfart phenel.
I birovkija bare atscha kertscha, kada dikla, hot atschi dschene andar Podersdorf uso informacijakero mulatintschago ale taj interesi le anglevakeripenge le historikerendar sikade. I Michaela Wohlfart igen astardi le bibastale taj ertschave terdschijipestar le Romendar taj Romnjendar andar Podersdorf sina.
Afka sar ar ditschol, ando naschipe le arte berschestar, o gondolipeskero than taj o keripe le parkistar, prik beschardo te ol.