„O khetan dschivipe ando gav butvar latscho sina…“
Ando bersch 1744 trin Romengere familiji ande Pamhagen dschivnahi. O gendo le Romendar taj Romnjenda ande Pamhagen mindig utscheder ovlahi, ando bersch 1936, 32 dschene andi Romengeri sidlung registririm sina. 10 khera andi sidlung delahi. O historikeri Herbert Brettl, savo i historija le Romendar taj Romnjendar andar Pamhagen rescherschirintscha, jek falato la gondolipeskera inicijativatar ando gav sina. Avrijal sar ande avre burgenlanditike gava, o Roma taj Romnja le gadschenca ande Pamhagen latsche khetan dschivnahi, sar o historikeri Herbert Brettl phenel.
Kekaj afka sina, o Roma taj o Romnja andar Pamhagen o glajchi terdschivde, sar o cile avre Roma taj Romnja ando nimtschko rajipe. Palo aunphandlipe la Austrijatar usi Hitler-Germanija ando bersch 1938 ledschim taj o lek buteder lendar ande mindenfelitike logertscha murdarde ule. Poar familiji o logertscha prik dschivde vaj naschi schaj gele, afka sar i familija la Romnjatar Brigitte Bleich.
I Brigitte Bleich meg mindig ande Pamhagen dschil. Sar ando vakeripe phukal, oj schoha jeke argranicalipeske vaj jeka diskriminacijake ando gav ar beschardi sina, kekaj dschando sina, hot oj andar jek Romengeri familija hi.
Radijo „Roma sam“ | 18to oktoberi 2021 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
„Upro murdarde iste gondolim ol…“
Erschtivar ande Pamhagen tschak jek gondolipeskeri tablina le raschajiske Josef Lang kerdi te ujahi, savo le nacijonalsocijalistendar naschi iste gelo. O „Lang-raschaj“, sar ov le dschenendar andar Pamhagen akardo ol, te ande pre mischi probalintscha, asaj dur sar dschalahi, pe gejng o antisemitismus, savo mindig buteder ovalahi, te terdscharel. O Ludwig Zwickl, la inicijativatar „Erinnern Frauenkirchen“, mindschart usar o kesdipe vaschoda ande pe beschartscha, hot te le murdarde dschenenge andar Pamhagen, jek gondolipeskero bar kerdo te ol.
Adaj na dija tschak positivi hangi taj rejakcijontscha vasch o gondolipeskero bar ando gav, „amen ham adala na schuntscham“, sar o Ludwig Zwickl phukal. Mint o gondolipe taj o palgondolipe upro murdarde dschene andar Pamhagen, adi meg barikaneder hi, sar lo imar sina, afka o Zwickl.
Te o Herbert Brettl use but gondolipeskere inicijativtscha ando Burgenland use hi, taj mindig ande pe bescharel, hot upro butvar pobisterde opferengere grupn le Romendar taj Romnjendar pal gondolim te ol. O rejakcijontscha telal o dschene mindenfelitike hi, ham o Brettl esbe lel, hot telal i terneder generacija jek nevo gondo del, jek gondo la gondolipeskera- taj palgondolipeskera kulturake.
„1,2 procenti le dschenendar andar Pamhagen ando nacijonalsocijalismus murdarde ule…“
Sajt 2011 le farajn inicijativa „Erinnern Frauenkirchen“ del, taj sajt oja cajt le keripeske gondolipeskere barendar taj -thanendar ando Seewinkel ande pe bescharel. Adaj vasch o upre likeripe le palgondolipestar upro opfertscha dschal, sar o Ludwig Zwickl phenel, ada o scheroskero aunpaschlojipe le farajnistar hi. Vaschoda o gondolipeskero bar la palgondolipeskera tablinaha ando temetischi hi, kaj oda jek than le palgondolipestar hi. I tablina, savi srastune klamerendar andi forma anguschtendar likerdi ol, o upre likeripe upre ada palgondolipe te simbolisirinel, afka o Zwickl.
Ando bersch 1939 valami 2200 dschene ande Pamhagen dschivnahi, 1,2 procenti le dschenendar le nacijonalsocijalistendar murdarde ule. O Ludwig Zwickl ande jek patijardo vakeripe o anava le murdarde Romendar taj Romnjendar andar Pamhagen angle genel.
La Brigitte Bleichake jek lokaripe taj jek schukar esbe lipe hi, hot akan te ande lakeri gemajnde, upro Roma taj Romnja palgondolim ol. Te lakera dajake ada gondolipeskero bar mindig jek baro aunpaschlojipe sina, sar i Brigitte Bleich phukal.
But dschene andar Pamhagen i mischa taj o telutscharipe kher rodine. Khetan, patijardo le opferenge le bibastale NS-teroristar, gondolim ulo.