Holocaust-Monument der Niederlande
dpa
dpa

Jek bar sakone opfereske

Buteder sar 76 berscha palo ar le dujte themeskere haburistar taj dugo berschengero tschatipengere ciinkolinipeske pekamlo, kaj ande Amsterdam akan o nacijonali holcaust than sentelim schaj ulo. O kirali Willem-Alexander kurke o „anavengero monument“, savo upri inicijativa le Auschwitz komitetistar andar Niederlande kerdo ulo, tel uschartscha.

Ada o erschti gondolipeskero than le thanestar hi, savo o cile 102.000 dschidovtscha andar i Niederlande sar Sinti taj Roma pal gondolinel, save le nimtschke nacijonalsocijalistendar murdarde ule.

Holocaust-Monument der Niederlande
Peter Dejong/AP/dpa

Upre sako pekengero bar o anav jeke opferistar terdschol

O kherodaschtscha schaj odoj umphiren taj upri saki rik o anava diken. O fali upral jeke srastuna rikatar kisetim hi, ande save bara, kaschta taj o nebo pe kledalosinel. Upre sako pekengero bar o anav jeke opferistar terdschol, leskero di kada upro them alo, sar leskero di kado mulo, 70 dschi 80 procentscha le anavengere upre lime familijendar le nacijonalsocijalistendar murdade ule.

Holocaust-Monument der Niederlande
dpa

„Me loschano som, kaj akan adaj lo hi“, phenel o anglebeschto le Auschwtz komitetistar, Jacques Grishaver (79), la nimtschka prese agenturake ande Amsterdam. „Ada monument del le opferenge 76 berscha palo haburiskero ar lengero anav pal taj sikal, hot on dschivde.“ O monument schpendendar financirim ulo.