But manuscha ando 10to septemberi andi Berggasse/Hinterforst talalinde pumen, upro opfertscha adala bibastala cajtatar te gondolinel. Upre oda than, kaj dschi ando 1960te berscha i lek bareder Romengeri-sidlung Schtegatar terdscholahi – ando „Romano jarko“. Ande jek khetani mischa o raschaj Gerhard Harkam, o nevo raschaj la foroskera gemajndatar Schtega, Thorsten Craich taj o Romengero-selsorgeri Matthias Platzer o sentelinipe le gondolipeskere baristar kerde. O keripe le gondolipeskere baristar upro aundefinipe la Romengera-pastoralatar la diöcesejatar Tikni Martona taj le farajanistar Roma-Service pal dschal. Kerdo ulo o gondolipeskero bar le barengerostar Alexander Fikisz Schtegatar.
Radijo „Roma sam“ | 20to septemberi 2021 | 20:50 orenge
Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland
Jeke feder khetanipeske maschkar o Roma taj o avre
O anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romendar, Emmerich Gärtner-Horvath citirinel andar i kenva Amari Historija, le Franz Schmaldienst andar Bocksdorf. I Manuela Horvath, schero la Romengera-pastoralatar la diöcesejatar Tikni Martona, o barikanipe le historijakere upre butschalinipestar jeke feder khetanipeske maschkar i flogoskeri grupn taj o avre, angle asdel. O thaneskero rot Leonhard Schneemann phenel, hot ando Burgenland meg buteder gondolipeskere thana le opferenge le NS-reschimistar iste kerde on, mint odoj, kaj lo pekamlo hi, iste pe la historijake terdschardo ol.
Valalmi 200 Romnija taj Roma anglo murdaripe duach o nacijonalsocijalistscha Schtegate dschivnahi. Tschak tschule Roma pal ale. Jek, savo pedar te phukal dschanel, hi o adiveseskero 62-berschengero Adolf Sarközi, savo ando „Romano jarko“ Schtegate upre bartschino taj saveskeri daj taj saveskero dad, prik dschivde le Porajmosistar sina. Ov meg igen latsche pal te gondolinel pe dschalen, kada leskere dschene odola bibastala cajtatar phukavnahi. Te palo kisetinipe le NS-reschimistar, o Roma diskriminacijaha iste pumen donde bescharnahi taj meg mindig avral o khetanipe iste dschivnahi.
Romengero-micinipe feder situacija le Romenge antscha
O Romengero-micinipe ando kisetime 1980te berscha taj odoleha khetan phandlo, o keripe le erschti Romengere farajnistar, jek feder situacija le flogoskere grupnakere dschenenge ando Burgenland antscha. „Dschi use oja cajt i diskriminacija taj o argranicalipe igen sorale esbe te lel uschtidehahi“, phenel o schtegakero Rom, Adolf Sarközi. Akan tschak o gondolipe atschol, hot duach but upre butschalinipeskeri buti te o dschene la flogoskera grupnatar le Romendar, valakada ojs manuscha – sar tu taj me – aun dikle on.