Pomoschagoskero siklipe ando Romano Centro
Romano Centro
Romano Centro
SIKLIPE | ROMA SAM

Ischkolakeri medijacijona taj siklipeskero pomoschago ando Romano Centro

O Romano Centro 1991 kerdo ulo, imar 1995 erschtivar jek siklipeskero pomoschago dija. I ischkolakeri medijacijona oficijeli sajt 2000 del. Kerdo uli i inicijativa imar ham poar berscha angloda telal o anav „Roma asistenca“. I Danijela Cicvarić taj i Vesna Kovacević phukan andar pumari sako diveseskeri buti ojs Romengere-ischkolakere medijatorkiji.

Akan uso Romano Centro trin Romengere-ischkolakere medijatorkiji del, save ande efta ischkoli butschalinen, ande pantsch flogoskere ischkoli, ande jek nevi maschkarutni ischkola taj ande duj centri la inklusiv- taj sonderpedagogikake. O Romengere tschave butvar andar nasorale familiji migracijonakere telschtamnipeha an. Butvar o tschave nisaj pomoschago andar o dajengero taj dadengero kher uschtiden, kaj le dajen taj daden butvar nisaj latscho ischkolakero arsiklipe hi. Vascho baro palal phutschajipe taj o tschule medijatorkiji save del, tschak jeke tschavoske ande jek siklipeskeri ora, pomoschim schaj ol. Ada tschulo aun pe hajol, ham ande aja pomoschagoskeri forma imar latsche jeriniptscha schofim ule, sar i Danijela Cicvarić, schero le siklipeskere pomoschagostar taj la Romengera-ischkolakera medijacijonatar phukal.

Danijela Cicvaric
ORF
Danijela Cicvarić | Romano Centro

Elementari hi te i ajgeni identiteta. Ojs Rom vaj Romni lokeder hi upro problemtscha le tschavendar taj te la familijatar ande te dschal. But na dschanen pedar pumaro ajgeni telschtamninipe vaj pedar pumari identiteta, te adaj probalinen o Romengere-ischkolakere medijatorkiji te pomoschinel taj lenge berotinipeha pasche te terdschol. Taj ada, te i Vesna Kovacević kerel, savi sajt 2012 ojs Romengeri-ischkolakeri medijatorkija butschalinel. Oj prado pedar o problemtscha vakerel, savenca oj pe ande pri buti konfrontirim dikel, barikano butvar o pomoschago, i motivacijona taj o vodinipe le ischkolaschendar taj ischkolaschkijendar hi.

Radijo „Roma sam“ | 2to august 2021 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

O centrali koja la ischkolakera medijatorkijatar hi, le dajenge taj dadenge jek positivi use gejipe usi ischkola te kerel taj lenge jek positivi dikipe upre oja te del. Te dajen taj daden del, save analfabetscha hi. Ando Lockdown taj ando Homeschooling poar daja taj dada, saven na latscho vaj nisaj ischkolakero arsiklipe hi, pumare tschavenge uso upre dime butja vaj uso siklipe, naschtig pomoschinde. Taj adaj akor o Romengere-ischkolakere medijatorkiji ande urtschan, afka i Kovacević.

Roma Bildung und Jugend
ORF
Vesna Kovacević | Romengeri-ischkolakeri medijatorkija

I Vesna akan 60 tschavenge pomoschinel, lakere kapacitetscha pherde hi. Mindig la ischkolakera rikatar aun phutschlo ol, ham oj akan naschtig buter tschave upre lel. Butvar te vaschoda, kaj le pomoschagoske but cajt pekal, phenel i ischkolakeri medijatorkija.

O lek bareder problemo hi, afka o ischkoli, o ori, save o tschave ando ischkoli nan. Butvar o tschave na dschan andi ischkola kaj on pumen ladschan taj na vaschoda, kaj len nisaj voja upri ischkola hi. Te tschave erscht harni cajt andi Austrija dschin, na vakeren i nimtschki tschib. On paloda dschanipe andi ischkola and schtufim on, taj oda palo arphenipe le medijatorkijendar, butvar na latscho. On le ischkolakere butjenge akor buter palal na an taj vaschoda ladschan pumen angle pumare ischkolakere pajtaschtscha, oda te sikal. Pharo lenge perel, le avrenca te vakerel, dschanel i Danijela Cicvarić.

Te i Vesna Kovacević but adale situacijendar terdschivtscha. Ande poar familiji na dschanen o daja taj dada o ischkolakere roasiniptscha te potschinel, kutschvale rontschi vaj foschingiskere rontschi te kinel – te ande adala periptscha o tschave, kaj pumen ladschan, andi ischkola na dschan. Te adaj o Romengere-ischkolakere medijatorkiji famitlinen taj pomoschinen, afka i Kovacević.

Romano Centro
Romano Centro
Pomoschagoskero siklipe ando Romano Centro

O bundakero ministerijum le sikadipeske, la vischenschoftake taj le forschinipeske, duj falati adale projektostar potschinel, ham i sikadipeskeri direkcijona vaj o foroskero ischkolakero rot meg nan asaj dur, o cilo projekto prik te lel. Muguli jek siklipeskero koja le Romengere-ischkolakere medijatorkijenge planim sina, ham akor upre pele, hot Betschiste nisaj pradimo birovtschago del, savo medijatorkiji ande terdscharlahi. Jek avro koja, soske o arsiklipe kerdo na ulo hi, hot o trin medijatorkiji na tschak afka, oni problemtscha financirim schaj on, phenel i Danijela Cicvarić.

Jek barikano mangipe le ischkolakere medijatorkijendar hi, hot o butjakero than use phendo iste ol. Te jek arsiklipe kesdim ulo, akor iste dim ol, hot palo kisetinipe le arsiklipestar o butjakero than meg adaj hi.