Harri Stojka taj i banda „Gipsy Swing“
ORF
ORF
ROMA SAM | KULTURA

13ti Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago

Sar sako bersch, te ada bersch o Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago ando 20to maj, o di kada o Mongo Stojka upro them alo, tel likerdo ulo. Ada bersch le mulatintschagoske, savo barikano vert upri diversiteta paschlarel, vasch o Corona-tschatschiptscha, tschak online vodim schaj ulo. O upre lipe ando betschitiko jazz club Porgy&Bess sina.

Organisirim ulo o Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago, sar sako bersch, le farajnistar „Voice of Diversity“. Diversiteta, ada te o gondo le mulatintschagostar hi: Pasche i Romengeri-muschika te betschitike dschija le Rudi Koschelustar & le Tommy Hojsastar taj dschidovtschengeri muschika le Ethel Merhautistar, te schunel hi. Upro khetanipe taj na upro putrinipe beschardo ol. O dujto schero le farajnistar „Voice of Diversity“ taj moderatorkija le kiratistar, Marion Dworzack, ando mindenfelitiko i sor le forostar Betschi dikel. O khetaniptscha hi, save sorale keren. I kunst o khetan phandlipeskero falato hi, mint oj nisaj interlektujeli usegejipe mangel, afka i Dworzack.

Marion Dworzack
ORF
Marion Dworzack | dujto schero le farajnistar „Voice of Diversity“

I muschika o vodschtscha pral

Te o jazz gitaraschi Harri Stojka andi muschika jek bari khetan phandlipeskeri sor dikel, savi le manuschen pascheder anel, mint i muschika o vodschtscha le manuschendar pral, phenel o virtujosi. Ada jek cil le mulatintschagostar hi: Le manuschen la muschikaha khetan te anel. Mint i Romengeri- taj i dschidovtschengeri muschika igen glajchi hi, afka o muschikaschi Stojka. Sakone tel dschuminde etnischi tschulipe o aunpaschlojipe hi, glajchi behandlim te ol, i kunst adaj jek latscho ledschipeskero koja hi, le manuschen adale aunpaschlojipeha te resel.

Harri Stojka
ORF
Harri Stojka | muschikaschi

„Amen le manuschen le Baranka parkistar schoha na pobisteraha!“

Agun o Baranka park, Hella rito butscholahi, akardo pal i tschokoladiskeri fabrika Heller, savi ando paschipe terdscholahi. Anglo dujto themeskero haburi adaj Roma, Sinti taj Lovara dschivnahi, dschimeg on le nacijonalsocijalistendar tradim taj jek baro falato lendar, murdarde ule. 2003 o park ando gondolipe upro opfertscha la flogoskera grupnatar o akaripe „Baranka park“ uschtidija. O Mongo Stojka, le Harri Stojkaskero dad, ande ojs cajt jek kestajin aun baunintscha taj jek gondolipeskero bar kerdo ulo. O anav le parkiske leskeri baba dija, savi telal o anav Baranka prindschardi sina. Te i Doris taj i Sissi Stojka, o phenja le Harri Stojkastar, sako bersch jek falato le mulatintschagostar hi. I Doris, sako bersch andar i kenva lakere dadestar „Papierene Kinder“ genel.

Doris Stojka
ORF
I Doris Stojka genel andar i kenva „Papierene Kinder“ le Mongo Stojkastar

La Doris Stojkake jek barikano aunpaschlojipe hi, andral te genel, kekaj ada sako bersch, te but sor latar tel mangel. Ham oj o palgondolipe upre lakero dad taj upre leskero verk, ando pativ te likerel kamla. Jek botschoft, savi oj adaleha prik te del kamla hi, hot o manuscha le Baranka parkistar, schoha pobisterde te na on.

Radijo „Roma sam“ | 24to maj 2021 | 20:50 orenge

Duach i sendung vodinel Susanne Horvath | Live Radio Burgenland

Lakeri phen Sissi upro kesdiptscha le Baranka parkiskere gondolipeskere mulatintschagostar pal gondolinel, kada lakero dad meg use schaj sina. Pedar o berscha o mulatintschago mindig bajder pe entviklintscha taj akan mindig buteder manuscha uso gondolipeskero mulatintschago an, khetan i diversiteta te mulatinel taj te upro opfertscha le nacijonalsocijalismusistar te gondolinel.

Doris und Sissi Stojka
ORF
I Doris taj i Sissi Stojka

Te literatura diskriminacija tel bauninel

Pasche i imar akardi muschika te i literatura hi, savi diskriminacija tel bauninel taj manuschen papal pascheder te anel dschanel. O Gerhard Baumgartner, schero le dokumentacijakere archivistar le austritike viderschtaundistar, gentscha andar i kenva „Einfach weg! Verschwundene Romasiedlungen im Burgenland.“, savi ov ando lejcti bersch khetan le Herbert Brettliha ari antscha. Jek kenva, savi pedar i historija le burgenlanditike Romendar phukal. Mint but manuscha na dschanen, hot o Roma taj o Romnja imar sajt o 18to schelberschengero ande sidlungtscha ando Burgenland dschivnahi, afka o historikeri. Lengeri historija dugi cajt ando garujipe likerdi uli, vaschoda te pharo sina, oja te rekonstrujirinel, phukal o Baumgartner.

Gerhard Baumgartner
ORF
Gerhard Baumgartner | historikeri

O dschivdovtschengero pisimaschi Doron Rabinovici gentscha falati andar leskere duj kenvi „Andernorts“ taj „Suche nach M“. „Andernorts“ donde pe bescharel le telschtaminipeha, la identitetaha taj le use kerinipeha. Pedar o dschivipe jeka dschidovtschengera familijatar pisim ol, kaj o pisimaschi phure familijakere koji sikal taj odola ande neve garude koji aun dikel. I kenva „Suche nach M.“ le phutschajipeha le palgondolipestar taj le vitesiskere esbe lipeha le prik dschivipestar, donde pe bescharel.

Doron Rabinovici
ORF
Doron Rabinovici | pisimaschi

O kisetinipe kertscha o Harri Stojka la bandaha „Gipsy Swing“. O Baranka parkiskero gondolipeskero mulatintschago: Jek mulatintschago le mindenfelitikostar, savo upro khetanipe taj na upro putrinipe bescharel taj afka jeke khetanipeske pomoschinel.