I Mirjam ando bersch 1970 ando nimtschko Frankfurt upro them ali. Kada oj pantsch berscha phurani sina, pra dajaha taj pre dadeha taj pre phenjenca taj phralenca andi Austrija cidija. Lakeri daj nimtschki hi, lakero dad jek burgenlanditiko Rom.
Oj i flogoskeri ischkola taj o uprutno rejal gimnasijum Betschiste kher rodija, angloda oj akor pro schtudijum politikakere visenschoftscha kisetintscha. Ande pri ternengeri cajt oj o erschtivar ando kontakto le tematikenca lengera flogoskera grupnatar peli.
Andi schudijumakeri cajt i Mirjam kesdintscha, pe le temenca le Romendar te visenschoftlichi donde te bescharel. Oda akor te o kesdipe lakera butjatar uso farajn „Romano Centro“ sina.
Radijo „Roma sam“ | 29to merc 2021 | 20:50 orenge
O aunprindscharipe le Romendar ando bersch 1993 jek igen barikano terdschijipe amara flogoskera grupnake sina, phukal i Karoly. Sajt oja cajt igen but latsche entvikliniptscha dija, afka sar o sensibilisirinipe telal o avre dschene gejng i flogoskeri grupn taj afka adi mindig buteder Romnja taj Roma use pumari identiteta terdschon taj ande mindenfelitike koji feder te dikel hi le taj te pumaro than ande schaj len.
Te adi hi i Karoly meg ando gremijum le farajnistar Romano Centro. Oj dschi ando august 2017 o OSZE-jakero kontaktoskero than Romengere- taj Sintijengere phutschajipenge ando than le manuschengere tschatschipenge taj le demokratisirinipeske ande Warscha vodintscha.
Jek avro barikano aunpaschlojipe, so la Mirjam Karoly hi, o dschuvlengere tschatschiptscha hi. Barikane hi adaj o tschatschiptscha le Romnjendar andi Europa, save na tschak vasch lengeri etnija diskriminacija esbe te lel uschtiden.
La Romengera cukunftake, i Mirjam la jek pradimo khetanipe peske kivaninel, kaj nisaj mindenfelitiko ar te kerel, te adala flogoskera grupnatar sal vaj na.