José Luis Mesas Sánchez (geboren 1973 in Palma)
Nele Bendgens
Nele Bendgens
ESPANIJA

Ada kinstleri palo feschtimo falo usi hotel Armadams terdschol

„Sina jefkar jek tschau, savo meresch feschtinlahi. Ov asaj meresch feschtinlahi, kaj ov oda mindig taj sako than kerlahi taj oda problemo leske andi ischkola antscha. Ov pro stolo, o fali taj muguli pre kenvi feschtinlahi taj mindig schtrofinipe uschtidlahi, kaj pedar pro falikeripe palal schaj gondolinlahi.“ Ada tschau sina o adiveseskero 47-berschengero kinstleri José Luis Mesas Sánchez.

Bild v. José Luis Mesas Sánchez (
Malorca Zeitung
O José Luis Mesas Sánchez (1973 ande Palma upro them alo) phenel, hot ov telal i aktujeli debata vasch pro meg na kisetimo verk usi hotel Armadams tirinel.

Ov jek familijakero dscheno le efta phenjendar taj phralendar hi, save andar Andalusija ando foro Mallorca cidine, hat Gitanos, sar o Roma andi Espanija akarde on taj savo ande Palma upro them alo. O falato andar i tschavengeri kenva „Mi mundo“ („Meine Welt“ – „Mro them“) hi, savo ov khetan la pisimaschkijaha Patricia Chinchilla kertscha taj savo phukal, sar o Mesas o drom usi kunst lakla.

Le akor efta berschengereske, savo sar leskere trin phenja taj phrala ande jek tschavengero kher dim ule, i historija jek latscho irinipe lija: Jek nevi kunstakeri meschterkija leskero baro talento dikla, pomoschintscha leske taj asaj dur le antscha, hot ande jek skicengeri kenva te feschtinel taj na upro koji, ando than kaj ov dschil. Leskero stil ando naschipe le berschendar usar pop-art uso surejalismus dschi otscha use jek ajgeni, feschtimi kinstlerngeri tschib, sava ov „Mesismo“ akarel, entviklintscha pe.

Leskere prindscharde cajchn: Mariakere bogartscha, matsche taj libeltscha. Adi o Mesas jek internacijonali kinstleri hi, savo pal leskero ajgeni phenipe, ande 29 museumtscha fatretim hi. Ham i ironija le terdschijipestar kamla, hot ov pal adala cile berscha papal hojanipe uschtidel, kaj ov jek falo feschtintscha: o falo le hotelistar Armadams ande Palma de Mallora.

I debata vasch o falo aun likerel

Tschak poar kurke paloda o gemajndakero kher o epasch kisne butja ando maj 2020, vasch o falime usepheniptscha, ande terdschartscha. I cukunft le kunstakere verkistar meg mindig andi diha paschlol: I phuri foroskeri komisijona o verk upre jek kher le prindscharde architektostar Guilemm Forteza ando kesdipe le feberistar 2021 tel phentscha, ham adaj na handlintscha pe vasch jek phandlo and schecinipe. O politikertscha nan jek, o kulturakero foroskero rot Antoni Noguera le faloske hi, leskeri partajakeri kolegkija Neus Truyol, na. O Mesas gondolinel, hot o motivo, vasch leskero telschtaminipe hi taj vaschoda o na aunlipe del: „Man nan malorkvinischi familijakero anav, taj ada hi o tschatschikano koja“, phenel ov ando MZ-vakeripe.

Fassade v. Hotel
Malorca Zeitung

Obste pedar o faloskero kipo feschtim iste ol, o bauninipeskero decernat phenel. Uso kherodipe ando 9to maj phentscha o hoteliskero schero Jaime España: „Me gondolinav, hot on o na usephenipe imar duach bescharde, ham amen meg na uschtidijam nischta.“ Te al, so kamla, ov le verkiske bajder te kejmpfinel kamla taj ov na ol khino: Na del nisaj angle pisiniptscha taj nisaj tschatschipe save fabijatinen, hot o falo jeke kherestar avral o historischi centrum vaj jeka barikana arakarda conatar, feschtim ol.

Te ando verk nan tschak loschanipe ande

Te o José Luis Mesas upre jek terasa le hotelistar jeke faloske dromeske gelo taj pedar pro verk vakerel, akor leskero udud nan jek falo, ada tschatschipe hi: "Me o feschto kamav! Molertschen del, save phenen, hot o feschto uso mande traunimo hi, ham ada afka ari alo, phenel ov, savo usar i taschka dschi uso botschkori sako than feschtovtschenca pherdo hi. Ham o momentscha le loschanipestar ande adala divesa tschule hi: Le kinstleriske na dschal latscho. Ov phenel, hot le depresijontscha hi taj but divesa na dschal ov andar pro kher ari. I debata vasch o falo uso vodschikano Mesas jomi ando andrutno pal mukel, taj odola nan ham feschtime.