THARA
THARA
THARA
ROMA SAM

DIE ZUKUNFT DER ROMA – THARA E ROMENGI TEHARA

THARA E ROMENGI TEHARA jek butjakero foroskero politischi projekto Romenge taj Sintijenge hi taj butjakero- taj sikadipeskero berotinipe taj pomoschago uso butjakero rodipe del. Amen le projektoskere scheroha Usnija Buligovic peder THARA vakertscham, savo ada bersch imar sajt 16 berscha del.

O lek buteder andi Austrija dschivde Roma taj Romnja Betschiste dschin. I lek bareder grupn o use roasime Roma taj Romnja, vaj alochtoni Roma taj Romnja, save ando lejcti deschberschenge andi Austrija ale. Telal o avre dschene tschak tschulo dschanipe pedar o use roasime Roma del, mint on ojs migrantscha dikle on – butvar on, dujvar diskriminacija terdschin. Tschoripe, utscho gendo le nabutschalinipestar taj na latscho sikadipe, butvar o problemtscha le use roasime Romendar taj Romnjendar hi, save uso berotinipeskero than THARA an, phenel i Usnija Buligovic.

Usnija Buligovic
ORF
O projektoskero schero Usnija Buligovic

Jek avro problemo la Romengera-grupnatar hi i grupnakeri heterogeniteta taj o umgejipe la ajgeni identitetaha. Duach o mindenfelitiko ando telschtaminipe, andi religijona, andi kultura taj te andi tschib le Romendar taj Romnjendar, jek khetano upre tretinipe ando pradipe pharo hi. Ada jek upre dipe le politischi diskursiske hi taj o dikajipe le Romendar taj Romnjendar, mint mindenfelitike interesijengere grupn del. But Roma taj Romnja na kaman pumari identiteta ando khetanipe te phukal, mint len dar angli diskriminacija taj anglo argranicalipe hi, afka o projektoskero schero andar THARA.

„Corona o tschoripe sikatscha…“

Te la Corona pandemija jek baro andfojinipe upri berotinipeskeri buti hi. Butvar le tschoripestar resle grupn uso tririme dschene la pandemijatar genen, taj but Roma taj Romnja butvar use oja grupn genen, te andi Austrija. „Corona o tschoripe sikatscha“, phenel i Buligovic. But familijenge o dschivipeskere koji bejg phadschine, i kria le lek tschoreden lek soraleder resla taj use meg buteder argranicalipe vodintscha.

Jek avro problemo, pedar savo i Usnija Buligovic phukal, taj saveskero putrinipe lake upro vodschi paschlol, hi o Homeschooling maschkar i pandemija. Jek problemo, sar oj phenel, savo na tschak Romen taj Romnjen resel: Ando berotinipe mindig te schunel uschtidlahi, hot daja taj dada naschtig o pekamle koji kinen, hot daja taj dada, savengeri dajengeri tschib na i nimtschki hi, problemtscha hi lengere tschavenge uso keripe vaj uso siklipe le upre dime butjendar, te pomoschinel. Te aaj kamla THARA jek aun naschipeskero than te ol, kaj pomoschago uschtiden, afka i Buligovic.

Maschkar i Corona krisa o berotinipeskero than mindig buteder upro digitali berotinipe irintscha pe. O donde bescharipe le digitali putrinipenca imar angloda jek tema sina, kaj o klijentscha feder taj sikeder resle schaj on, ham akan ada sa prik te beschardo ulo. O THARA dschene esbe line, hot but Roma taj Romnja o socijali mediji nucinen, butvar pedar o handy, ham igen tschule jek kompjuteri taj o use kerime programtscha. Vaschoda harne informacijakere videjos upre lim ule, save te pedar o handy tel schunde schaj on, kaj buteder manuschen te resas, phenen o schero le berotinipeskere thanestar.

„Roma taj Romnja o glajchi kamna sar te o cile avre manuscha…“

Sajt 16 berscha THARA del, ande aja cajt imar but pasirintscha ham meg avre koji iste schofim on. Roma taj Romnja o glajchi kamna sar te o cile avre manuscha: politischi taj socijali aunprindscharipe, afka i Buligovic. O interesijengero fatretinipe le jekoschne heterogeni Romengere grupnendar ando pradipe pharo hi, iste jek putrinipe laklo ol, kaj tschatschikan o cile grupn ando pradipe khetan sikade schaj on taj adaj amen imar upre jek latscho drom sam, phenel i Usnija Buligovic.

THARA
THARA
O berotinipeskere dschene andar THARA

O berotinipeskero than THARA pasche o butjakero- taj sikadipeskero berotinipe, butjakero rodipe taj jobcoaching, te pomoschago uso pisinipe le dschivipeskere naschipestar taj beverbinipeske, del. Te Romengere kulturakere sensibilisirinipeskere workshops le privati dschenenge, firmenge, ischkolenge t.a. kerde on. Le cile kojenge o dschene nischta te potschinel na pekan.

Konkreti koji laken tumen telal www.volkshilfe.at