
O kris kedenate biroskero phenipe ande Straßburg kertscha, kaj o schtrofinipeskere keripe la Svecijatar na o tschatschipe ar phenel – „na gejng o kejmpfinipe la organisirti kriminalitetatar, na arakaripe le tschatschipendar le pasantendar, le nipostar odotar taj botaschengere dschenendar“.
I guduschkija ando jeneri 2014, 500 svecitike frankenca faurtajlim uli (465,25 euro), kaj oj ando pradipeskero than ande Genf gudulintscha. I rumenitiki Romni, savi na te pisinel taj te genel dschanel paloda pantsch divesa ande tschapim uli, kaj oj i uschtidimi schtrauf naschtig potschintscha. La dschuvla nana buti taj te socijalakero pomoschago na uschtidlahi.
O kris le manuschengere tschatschipe pro urtajl phentscha, hot i dschuvli naschtig vasch lakeri situacija „o tschatschipe sina, lakera bibastake ardschumipe te del taj te probalinel, lakere pekamle kojenge duach o gudulinipe te te utscharel“. I Svecija afka pre schrtaufinipeha gejng i guduschkija i europitiki konvencijona uso arakipe le manuschengere tschatschipendar dukatscha. O vilago iste la dschuvlake akan 922 euro potschinel.