Erbate aguneder o ar virkiniptscha la Corona pandemijatar esbe tel lel sina. Poar Roma pumari buti naschade. I buti le odoj aun beschte Romengere farajnendar, afka sar o Roma-Service, akor upro vodinipe taj famitlinipe odole dschenendar pe koncentririntscha. Akan iste odolenge, save pumari buti naschade, ando gejipe uso birovtschage, pomoschim ulo. Te o Homeschooling ande but periptscha ojs igen pharo pe sikatscha: „But dschenen nan kompjuteri vaj internet khere“, phukal o anglebeschaschi le farajnistar Roma-Service, Emmerich Gärtner-Horvath. „Amen o butja le tschavendar kiposintscham taj le meschterkijenge taj meschterenge len bitschatscham, kaj on te diken, hot o tschave pumare butja kerde“, afka o Gärtner-Horvath.
Te o Martin Horvath, beroteri uso projekto DROM, pedar o negativi ar virkiniptscha upro Roma, save Betschiste dschin, phukal. But pumari buti naschade taj akan angle eksistencijeli mangiptscha terdschon. I situacjia so o Homeschooling aun dschal, glajchi phariptscha peha antscha, sar Erbate, phenel o Horvath.
Radijo „Roma sam“ | 7to decemberi 2020 | 20:50 orenge
And tschiniptscha ando socijali taj kultureli dschivipe
Te ando socijali taj kultureli dschivipe but and tschiniptscha dija. O cile mulatintschage uso Internacijonali Romengero Di ando 8to april irinde vaj tel phende ule, gondolinipeskere mulatintschage tschak ande angle dime formtscha tel likerde schaj ule. La Marion Dworzackake andar o farajn Voice of Diversity, adala mulatintschage te o schajipe den, avre Romengere-fatreterkiji taj fatretertscha te resel taj pe te fanecinel. O socijali dschivipe telal i Corona pandemija igen tirintscha, afka i Dworzack.
Jek baro problemo ando socijali sektor te o korkoripe le phureder manuschendar hi, phukal i Natalie Weinrich Lauster le farajnistar Newo Ziro. Te ando keripe le selsorginipestar la Sinti gemajndake oj butvar schuntscha, hot but dschene ande adala cajtscha korkor hi. Ando Lockdown pomoschintscha oj, khetan pra familijaha, aunrodipeskere lila ar te pherel taj pomoschagoskere-bitschajiptscha khetan te terdschartel taj le dschenenge te anel.
O rasismus duach i Corona pandemija use lel
Jek ultimativi tema te ande cajtscha la pandemijatar, o rasismus hi. Andi Austrija ando ar granicalimo taj diskriminirimo keripe palo ekspertkiji taj ekspertscha, butvar ande jek tschulo dschanipe pedar o Roma taj Sinti paschlol. Adaj o sikadipeskero sistemo, ham te o mediji, phutschle hi. Ando dikipe upre avre europitike vilagi, o anti-romajismus akan duach i pandemija igen bibastale keriptscha aun lel. I moderatorkija taj politikakeri visenschoftlerkija Mirjam Karoly o phutschajipe ando kher terdscharel, obste, te asaj baro micinipe sar "Black Lives Matter, le Romenge schaj delahi – oj ham na patschal le.
O Emmerich Gärtner-Horvath pedar rasistischi prik astariptscha upre Roma ande Tulln ande ada bersch phukal, save la Corona pandemijaha ando khetan phandlipe terdschon. Jek internacijonali religijonakero khetanipe Romendar taj Sintijendar ande Tulln restscha pe, khetan jek schpiritujeli mulatintschago te mulatinel. Adaj akor bibastale tradiptscha FPÖ-politikerendar butvar pedar o socijali mediji dija, save oni palal phutschajipe le kojendar, ulade taj te ando pisinipeskere mediji, ari dim ule.
„Amen Romengere aktivistscha iste amen gejng ada rasismus terdscharas“
O Martin Horvath andar o farajn HANGO ROMA taj DROM-beroteri, situacijendar andar avre vilagi phukal taj sar o Roma papal, butvar ando cajtscha la Corona pandemijatar, uso vitesiskero bido kerde on. Ande but maschkarutne- taj ost europitike vilagi papal aktivi uso bibastalo tradipe gejng o Roma upre vrischtschando ol, o Romengere aktivistscha iste pumen gejng ada, anti-romajismus, savo mindig buteder ol, terdscharen, afka o Horvath.
Organisirim uli i podijumakeri diskusija le projektostar DROM-Empowerment le Romenge, ar gelo le betschitike flogoskere utsche ischkolendar.