DROM Programm
DROM VHS
DROM VHS
ROMA SAM

DROM – Empowerment le Romenge

DROM jek projekto la VHSatar Betschi hi, savo 2019 kesdim ulo taj savo jek berotinipeskero than Romenge taj Romnijenge, butvar so le than butjakero foro taj sikadipeskero sistemo resel, del. Amen le projektoskere scheroha Michaela Schipper-Schauer taj le beroterenca Martin Horvath taj Anna Wiertelorz pedar o projekto taj leskero prikbescharipe vakertscham.

Michaela Schipper Schauer, Anna Wiertelorz, Martin Horvath
DROM VHS
DROM-dschene: I Michaela Schipper Schauer, i Anna Wiertelorz taj o Martin Horvath

„Pal sako manusch jek historija pe garul…“

Jek le scheroskere aunpaschlojpestar le projektostar DROM hi, i situacija, o aunpaschlojiptscha taj o pekanschage le Romendar taj Romnijendar te sikal. Afka jek arparujipe maschkar o Roma taj o gadsche kerdo te ol. Pasche o orijentirinipeskere berotiniptscha, o sikadipeskero- taj o butjakero berotinipe taj o vodinipe ando butjakero dschivipe, le dschenenge andar o projekto DROM butvar vaschoda dschal, individujeli upre sako klijento and te dschal. „Pal sako manusch jek historija pe garuel“, afka o projektoskero schero Michaela Schipper-Schauer.

Radijo „Roma sam“ | 14to decemberi 2020 | 20:50 orenge
Live Radio Burgenland

Jek barikano than ando Empowerment le Romenge o usegejipe uso sikadipe hi. Ando eftvardeschte taj oftovardeschte berscha le 20te schelberschengostar o Roma taj o Romnja butvar mindschart andi sonderschul te ispidim ule. Duach o and bescharipe le Romengere-aktivistendar ando lejcti berscha schofim ulo, hot flogoskere grupnakere dschenen akan o glajchi usegejipe uso sikadipeskero sistemo hi, sar le avren. Te upro butjakero foro irintscha pe valaso, kekaj adaj maschkar o thaneskero taj o foroskero than mindenfelitike koji del, mint ando thaneskero than meg mindig buteder teldikiptscha del sar ando foroskero than taj ada o rodipe jeka butjatar phareder kerel, afko o DROM-beroteri Martin Horvath.

DROM konkreti pomoschago sar o beverbinipeskero pomoschago vaj pomoschago uso keripe le beverbinipeskere papruschendar taj workshops use mindenfelitike temtscha del, phukal o Horvath.

„O dschene ojs famitlertscha pasche terdschon…“

Butvar Roma taj Romnja, saven phutschajiptscha uso butjakero foro hi, uso DROM an. O phutschajiptscha dschan usar „Sar kerav jek dschivipeskero naschipeskero pisinipe?“ dschi otscha use schpecijeli phutschajiptscha ando umgejipe le birovtschagenca. O dschene le projektostar DROM te uso aunrodipe vasch mindenfelitike schtotlichi lojengere pomoschage pomoschinen, te ada pekamlo hi. O dschene le projektostar DROM famitlertsch hi taj le manuschenge pasche terdschon, savenge ada pomoschago pekamlo hi, afka i beroterkija Anna Wiertelorz.

O projekto le Romendar igen latscho upre lim ol, ham amen meg te mindig use sam, buteder klijentscha taj klijentkiji, savenge pomoschago pekamlo hi, te lakel. O klijentscha taj klijentkiji imar pal tschule berotinipeskere ori jeriniptscha diken, save pumen afka sikan, hot jek nevi buti lakli vaj jek nevi perspektiva schofim uli, phukal o projektoskero schero Michaela Schipper-Schauer. DROM jek falato le betschitike flogoskere utsche ischkolendar hi taj vaschoda le but berschengere terdschijiptschendar ando sikadipe le bare dschenenca, schaj profitirinel. Akan te online-mulatintschage use mindenfelitike temtscha aun dim on.

Flyer DROM
DROM VHS

Adaj ham tschatschikan vasch Empowerment dschal, hat vasch o ajgeni keripe le Romendar taj Romnijendar. On use problemtschengere koji vodim on, kaj ham diklo ol, vasch saj problemtscha taj phutschajiptscha adaj dschal – mindig jek individujeli berotinipe hi, savo mindenfelitiko dur schaj dauerinel, phukal i Anna Wiertelorz.

„Te amenge jek intensivi cajt hi…“

Vasch i Corona-pandemija taj o Lockdown na del akan nisaj direkti berotinipe. Kekaj afka hi, kamaha amen le klijentenge taj klijentkijenge pasche te terdschol, ando momento ada ham tschak peder o harango vaj jeke mailiha dschal, phenel i Wiertelorz. O workshops taj o mulatintschage online kerde on. I pandemija te but virtschoftlichi problemtscha peha anel: But na dschanen, sar la butjaha bajder dschal. Te adaj o dschene le projektostar DROM le manuschenge pasche terdschon. „Te amenge jek intensivi cajt hi“, afka i Wiertelorz.

Taj te vaschoda dschal, DROM bajder te entviklinel taj neve metodi te lakel, save jek schajipe le cukunftakere pomoschagostar den. Vaschoda jek beroterengero-klijentengero/klijentkijengero-khetanipe igen barikano hi, kaj pedar dugeder cajt khetan butschalim schaj ol. Butvar andral intensivi vakeriptscha neve perspektivenca ari an, phenel i Michaela Schipper-Schauer meg use.

Buteder informacija uso projekto taj o kontakto jeke berotinipeske laken tumen telal www.vhs.at/drom. Le usegejipeske uso projekto DROM nischta te potschinel nan.