Manuela Horvath
ROMA VHS Oberwart
ROMA VHS Oberwart
Roma sam | Pandemija taj Politik

Gemajndakeri rotkija Manuela Horvath usi pandemija taj situacija le Romendar

Ande but vilagi andi Europa sajt le kesdipestar la pandemijatar le Romenge na latschipe kertscha taj but pe uso negativi irintscha. But lendar stigmatisirim on taj i diskriminacija utscheder uli. Lek feder te dikel hi lo uso ostitike vilgagi mer amende taj oda entviklinipe phare gondi kerel. Use adala koji vakerel i gemajndakeri rotkija (ÖVP) Manuela Horvath, andi sendung Roma sam.

Rechtsekstremi idijologtscha keren tel dikiptscha gejng o Roma taj phenen lenge, hot on o „arbulharipengere dschene le virusjistar“ hi. I Manuela Horvath vakerel pedar o barikanipe asaj europitike bedingungendar taj le jekoschne europitike schtotschen oj andar lengero ferantvoatinipe na ari mukel.

Manuela Horvath
ROMA VHS Oberwart

I Manuela Horvath ando 20. jeneri 1985 upro them ali. Oj pra dajaha taj pra phenjaha use pro papu andi Erbakeri Roma sidlung upre bartschini. Te lakeri muam, lakero batschi taj lakere pantsch cusintscha odoj atschnahi. Uso bombakero atentat ando bersch 1995, kaj schtar Roma murdarde ule, i Manuela duj dschenen andar pri familija naschaschtscha.

I Romni imar ojs tschaj bare cilenca sina taj i ischkola barikane kisetintscha taj paloda i „Handelsschule“. I Manuela ojs projektiskeri asistentkija andi Caritas Erba butschalinlahi. Oj use sina ojs butjaschkija uso butjakero politischi projekto „Mri Buti“. Pal jek harno butjakero arurtschajipe andi gastronomija taj ojs botakeri butjaschkij i Manuela papal andi Caritas ojs projekiskero schero pal ali. Adi hi i 35-berschengeri referatiskeri vodaschkija andar i Roma Pastoral andi diöcese Tikni Martona taj gemajndakeri rotkija le forostar Erba. I Horvath ari asdija, hot lake barikano hi, na tschak ojs „Romengeri gemajndakeri rotkija“ dikli te ol.

Roma Wallfahrt Mariazell 2018
Anna Maria Scherfler
Mariazell

Ando bersch 1992 usi austritiki bare raschajengeri konfernca o erschtivar jek fatreteri le upre dipeha la Roma Pastoralaha upre dim ulo. Ando söbi bersch o Referat le etnischi grupnenge la diöcese Tikni Martona kerdo ulo. I Horvath sajt 2016 o schero odolestar hi. I organisacija sorarel i kultureli identiteta le Romendar, pomoschinel uso gondolipeskere mulatintschagi vaj o ladipe le Romendar Cejiste, savo vaschi corona pandemija tel phendo iste ulo.

O cile mulatintschagi adale berscheske la Roma Pastoralatar iste tel phende ule. Te i tradicijoneli „Roma-Advent-Besinnung“, save ando o mindenfelitike Roma sidlungen tel likerdo ol, naschtig ada bersch kerdo ol.