Cover – NICHT SYSTEMKONFORM
ORF
ORF
KULTURA

Kenva pedar i nacijonalsocijalistischi historija andar Gols

Ande pri kenva „NICHT SYSTEMKONFORM". Menschen und Schicksale 1938-1945“ o hobiskero historikeri Fritz Radlspäck andar Gols, i historija leskera hajmatakera gemajndatar maschkaro o nacijonalsocijalismus upre butschalinel taj upro opferengere grupn pal gondolinel.

Imar agun o interes le Fritz Radlspäckistar upro nacijonalsocijalismus dschangardo ulo: O jomakero rodipe kesdintscha le donde bescharipeha andi ajgeni familijakeri- taj gaveskeri historija. Ande leskeri hajmatakeri gemajnde but opfertscha dija: Odola sina dschidovtscha, Roma, eutanasijakero-opfertscha, viderschtaundiskere kemjmpfertscha, politischi tradime taj nimcengere naschigejaschtscha. O but berschakere rescherschtscha taj o khetan kedipe kvelenendar akor ande jek kenva khetan fojinde.

Roma in Gols
ORF

Deschujek Romengere familiji ledschim ule

Anglo rajipeskero prikastaripe le nacijonalsocijalistendar, deschujek Romengere-familiji ande Gols dschivnahi. On sa, ande mindenfelitike logertscha ledschim ule – niko lendar palo haburi ande Gols pal alo.

Jek terdschijipe le pisimaschiske igen barikano ando gondo atschino: I historija le Romestar Michael Stojka andar Gols, savi te le but avrenge ande oja cajt terdschol. „Harno paloda, kada jek logeri iste putrim ulo, mint o alijirti imar pasche sina, meg jefkar jeka srastunaha ledschim le ule. Afka ar ditschol, hot oda raj Stojka akor jek opferi ulo, le afka akarde masakeristar andar Gardelegen. Odoj Roma ande jek schtala and tschapim ule taj aun dschivdscharde le ule, kekaj meg dschivnahi. Ada bibastalo koja i SS, i Hitlerjugend taj i Schutzstaffel kertscha. Hat ada valaso hi, so man igen pharo ando vodschi restscha“, afka o Radlspäck.

Friedrich Radlspäck
ORF
O Fritz Radlspäck uso gondolipeskero than

O interesi le terne manuschendar igen baro hi

Sar ande but gemajntscha dschivnahi palo haburi o opfertscha taj o tetertscha ande jek gav. Te le pisimaschiske jek emocijonali koja sina, pedar te pisinel taj te rescherschirinel. O upre butschalinipe taj o donde bescharipe la historijaha andar Gols ov ojs barikano koja dikel, kaj te na pobisterdo ol taj kaj phurtscha tschalade te on. „Me dschene andar o opferengere grupn taj te andar o teterengere grupn prindscharav. Butvar o terne dschene, save avrijal sar lengere phure dschene – save lek merescheder jek pernica pedar o cilo ar te bulharel kamna taj ada hi le opferengere- taj te le teterengere grupnenge – sa te dschanel kamna.“