Ando 8to april sako bersch o Internacijonali Di le Romendar hi. O datum upro erschti themeskero Romengero kongreso ando bersch 1971 ande London gondolim ol.
Prado ulo o mulatintschag, savo telal o moto „Gewalt gegen Roma“ terdscholahi, le thaneskere rotistar taj birostar le forostar Erba, Georg Rosner.
Andreas Lehner | Atentato angle 25 berscha
O atentato Erbate angle 25 berscha, kaj schtar Roma murdarde ule, le adaj aun beschte flogoskere grupnakere dschenenge, but neve koji antscha. Pedar o arvirkiniptscha te o anglebeschaschi la Roma VHS-atar, Andreas Lehner, but dschanel.
Kaj o atentato Erbater buteder vaj tschuleder esbe lipeskere iriniptscha pal peste cidija, bibastale prik astariptscha taj murdariptscha, ande avre vilagi la Europatar, le khetanipeske butvar oni nisaj tschatschipeskere koji, atschine.
Kenvakero pisimaschi Stephan Ozswath
Jek avro kherodaschi le Erbakere online simbosijumistar „Gewalt gegen Roma“ sina o reporteri taj kenvakero pisimaschi Stephan Ozswath.
O nimtschko, ungrike vurclinenca, pantsch berscha ojs ARD-korespondento andi sud ost Europa butschalinlahi. Ande leskero phukajipeskero than te le Romenca le valaso te kerel sina. Ov pedar terdschijiptscha phukal, save ov ando Ungriko kertscha.
Magdalena Marsovszky | antiromajistischi gondolipeskere strukturtscha
Pedar ada bibastalo keripe te i Magdalena Marsovszky dschanel. Upro them ali ando Ungriko, sajt 1979 andi Germanija dschil taj akan ande München ojs naphandli publicistkija taj kulturakeri visenschoftlerkija, butschalinel.
I Magdalena Marsovszky meschterkija andi utschi ischkola Fulda hi, dscheno ando Villigsteriskero forschinipeskero forum la nacijonalsocijalismusiske taj le rasismusiske, dscheno ando khetanipe le anticiganismusiskere forschinipeske, schero ando Romengero-polgarengero tschatschipeskero micinipe la republikake Ungriko taj visenschoftlichi beroterkija la inicijativatar „Leipzig Korrektiv“.
Nadine Papai | Hosinipeskere koji ando socijali mediji
Schaj ol, hot andi Austrija poar koji ando umgejipe le Romenca feder ulo. Ham te adaj o teldikipe taj i diskriminacija esbe te lel taj te terdschil hi, phenel o schero le farajnistar „Lebenszeichen“, Nadine Papai.
Ada te jek hosinipeskero koja ando socijali mediji, ando kesdipe le julistar adale berschestar, papal sikatscha. Ada bibastalo tekst akor te meg le FPÖ-klubiskere scherostar Stefan Hermann ulado ulo. I Papai akor jek auncoaginipe gejng o schtatschko thaneskero rot Stefan Hermann vasch husinipe kertscha. Oj te jek vakeripe adale talalinipeske ar butschalintscha, vasch privati koji, iste li ham tel phentscha.
O tekst, savo i Nadine Papai ar butschalintscha, la kenvakera pisimaschkijatar taj moderatorkijatar, Katharina Graf-Janoska, angle gendo ulo.