Ursula Von der Leyen
FREDERICK FLORIN / AFP / picturedesk.com
FREDERICK FLORIN / AFP / picturedesk.com
EU-akeri politik

Von der Leyen mangel o ar la diskriminacijatar le Romendar

"Amen iste le „anticiganismusiske" pradipeha taj akceptancaha, le prasajipeskere vakeripenge taj prasajipeskere faphagaripendar tolerancaha taj pativaha le manuschengere tschatschipenge taj mobbingiske upre butschalinipeha pedar o holcaust talalinas“, phenel i komisarjakeri presidentkija Ursula von der Leyen ande Brüssel.

Anglo holocaust gondolipeskero di le Romenge taj Sintijenge i von der Leyen le cile EU-akere schtotschendar mangla, la flogoskera grupn angli diskriminacija taj rasismus ar te akarel.

Ceija Stojka Malerin
Celia Pernot
KIpo la Ceija Stojkatar | 23. maj 1933 – 28. Januar 2013 | logeriskeri prik dschivdi, autorkija muschikaschkija, kinstlerkija

O gondolipeskero di le valami 500.000 le nimtschke nacijonalsocijalistischi murdarde Sinti taj Roma o 2. august hi. „O palgondolipe upre lengero tradipe sikal amenge, hot meg adi konfrontirim sam taj butvar o problemtscha save del na dikle on“, phenel i von der Leyen. O cile 27 EU-akere schtotscha iste pumenge upre den, o socijali tschatschiptscha taj glajchajt ando cile koji resle te on. I von der Leyen khetan le komisarkijenca Věra Jourová taj Helena Dalli ada pisinipe tel dija.

Spomendan za umorene Rome i Sinte
John Macdougall/AFP/Picturedesk.com

Te o UN- phukajipeskero dscheno le tschulipenge varnintscha, hot i flogoskeri grupn le Romendar but berscha dar lenge kerdo taj aun astarde on. Ando khetan hejnginipe la corona pandemijaha o socijali mediji hamischane rasistischi vakeriptscha taj pisiniptscha gejng o Roma arbulharde, phenel tschetertekon o
Fernand de Varennes ande Genf.