Te o nimtschke mediji pedar o tikno gav „Cserdi“ ojs jek vunderi phukade. Deutschlandfunk pisintscha ando bersch 2004: „Valami 700.000 Roma ando Ungriko dschin. Hor favurclimo hosinipe gejng lenge tschalal, butvar ando tschoripe dschin. Ada jek biro andar o gav Cserdi pasche Pécs te irinel kamla. Ov Rom hi taj khetan pre gaveskere dschenenca pro tikno gav use jek angle sikajipeskero model kertscha.“
"Me sajt 2006 biro som, phentscha o politikeri ande oda vakeripe. Taj ov meg use phentscha: „Angloda valami 20 andphageriptscha ando bersch delahi. Adi tschak valami schtarvardesch, taj adaj o schero mange akor tel tschingeren. Aman akan jek nugodinipeskero kher upro Plattensee hi, 20 hektar vesch, amen upr 15 hektar selenipe aun bauninas, taj amen 3.000 kvadratmetertscha bartschojipeskere khera hi.“
O László Bogdán use odola tschule dschene ando Ungriko kerinlahi, save jek tschatschi phurt maschkar o Roma taj o gadsche te bauninel dschanlahi.