Raymond Gurême
BERTRAND GUAY / AFP / picturedesk.com
BERTRAND GUAY / AFP / picturedesk.com
Francija

O Raymond Gurême mulo

O francitiko holocaust prik dschivdo taj polgarengero tschatschipengero aktivisto Raymond Gurême kurke, 24. maj 2020, 94 berscha phurano mulo.

But berscha nischta na phentscha

O Raymond Gurême bojd 60 berscha pedar o tradipe leskera familijatar na vakertscha. Ov ando terno dschend 1940 erscht 15 berscha phurano sina, kada ov pra cila familijaha pasche ande Rouen nordvestitiko la Frankrancijatar francitike harendar fejst lim ulo. „Amen schoha na gondolintschamahi, hot avre francitike amenca ada keren, kaj mro dad ando haburi 1914 dschi 1918 kejmpfintscha“, phenel o Raymond Gurême 2010 la AFP-ake.

Raymond Gurême
BERTRAND GUAY / AFP / picturedesk.com

Baro respekto taj aunprindscharipe andi cili Europa

O Romani Rose, o anglebeschto le „Zentralrats Deutscher Sinti taj Roma" pre alavenca patijartscha le Raymond Gurême. „O Raymond Gurême uso francitiko viderschtaund use gelo gejng o NS reschim te kejmpfinel. Dschi ando lejcti ov vascho aunprindscharipe le holocaustistar le Sintijendar taj Romendar andi cili Europa pe ande beschartscha. Pre ande bescharipeha gejng o rasismus baro respekto le ternendar ov uschtidija. O Sinti taj Roma andi cili Europa duach o mulipe le Raymond Gurêmejistar jek barikane manusch naschatscha.“

Raymond Gurême begleitete mehrfach junge Sinti und Roma im Rahmen der Jugendinitiative „Dikh he na Bister“
Zentralrat Deutscher Sinti und Roma
Ternengeri inicijativa „Dikh he na Bister“, le ternengere necverkistar „ternYpe“ taj le dokumentacijakere- taj kulturakere centrojistar Deutscher Sinti taj Roma.

„Tumen iste kejmpfinen“

O Raymond butvar le terne Sintijen taj Romen ando keripe la ternengera inicijativatar „Dikh he na Bister“, savi le ternengere necverkistar taj dokumentacijakere- taj kulturakere centrojistar „Deutscher Sinti taj Roma“ organisirim ulo, uso europitiko holocaustiskero gondolipeskero di le Sintijenge taj Romenge Krakauate taj Auschwitzate vodintscha. Ande pro vakeripe uso gondolipeskero mulatintschago ando 2. august 2016 ande Auschwitz-Birkenau mangla ov le terne manuschendar upre terdschojipe gejng o rasismus.

„Tumen o terne iste kejmpfinen. Te kejmpfinel gejng i diskriminacija, gejng o rasismus, gejng o maripe, le Romendar taj Sintijendar andi cili Europa save opfertscha hi. Amen o phure, i jag aun dschivtschartscham. Akan tumaro upre dipe hi, i jag te thabol te mukel taj utscheder te kerel, kaj amen soraleder te ojas. Uschtschen upre, tumen terne! Taj atschen terde, taj na muken tumen schoha upro tschanga te mujsinel"!