Buch – Cover
_erinnern.at_
_erinnern.at_
LITERATURA

„Taj bejg. Romengere sidlungtscha ando Burgenland“

I kenva le Herbert Brettlistar, la organisacijatar_erinnern.at_-Burgenland taj le Gerhard Baumgartneristar, schero le DÖWistar, o Romengere sidlungtscha taj lengero pujsto tschijipe duach o nacijonalsocijalismus, dokumentirinel.

I kenva „Taj bejg – naschade Romengere sidlungtscha ando Burgenland“ jek butvar na aun vakerdo falato la burgenlanditika regijonali historijatar sikal.

Dschi uso pujsto tschijipe duach o nacijonalsocijalistscha upro than le Burgenlandistar buteder sar 120 Romengere sidlungtscha, savengere historischi vurclini ande but periptscha dschi uso 18to schelberschengero palal dikle schaj on, delahi. Tschak poar adale sidlungendar te adi meg del.

Buch – Cover
_erinnern.at_

Falati andar i kenva: Uso tradipe le Romendar/Romnijendar ande Rohrbach pasche Mattersburg

„[…] O avre terdschijiptscha le Romendar andar Rohrbach nan prindscharde, but lendar o nacijonalsocijalistischi flogoskero murdaripe na dschivde prik. Poar prik dschivde pal 1945 Rohrbach pal ale, tel lendar te i diveseskeri butschaschkija Anna Mikats, upro them ali 1907 ande Walbersdorf. Oj 1939 Ravensbrück ledschim uli, kaj oj ojs mujsinipeskeri butschaschkija dschi 1944 sina. Paloda ando logertscha Sachsenhausen taj Mauthausen li sina, dschimeg oj 1945 putim uli. Oj ande Rohrbach pal ali taj 1969 odij muli. Lakero mursch Johann Horvath, upro them alo 1904 ande Rohrbach, o logeri Mauthausen prik dschivtscha taj pal leskero putrinipe ande pro hajmatakero gav pal alo. […]“

Mörbisch

"Poar Roma, afka sar o Tobias Karoly, leskeri dschuvli taj leskere duj ando logeri upro them ale tschave, o logeri Lackenbach prik dschivde. On butvar avral o logeri upre bare gadschikane vori ojs mujsinipeskere butschaschtscha ande bescharde sina taj ando april 1945 la Lola Armejatar putrim ule. Tschak tschule dschene la flogoskera grupnatar le Romendar ande avre logertscha prik dschivde.

Poar Roma pal o putrinipe papal Mörbisch pal ale. I gemajnde Mörbisch ando bersch 1948 ada ari dija: I prik dschivdi Juliane Karoly usar o 26to juli 1939 dschi uso 30kero april 1945 ando logeri sina, la nan nisaj koji taj kada oj pal ali, tschak odola koji la sina, save upro teschto ledschlahi.

O khera la Romengera sidlungatar ando 1940te berscha la gemajndatar bejg ispidim ule. O dschene, save pal ale, vaschoda la gemajndatar, ham adaj na o cile, ande gemajndakere khere schaj dschivnahi, paloda valami 150 metertscha avral o gav, upro afka akardo „Schussplatz" jek than uschtidine. […]“

Trausdorf

„I Walpurga taj lakeri phen Stefanie Horvath, kada o haburi ar sina, ando logeri Bergen-Belsen, kaj on andar Ravensbrück otscha ledschim ule, ando april 1945 le britanitike nimcendar, putrim ule. O duj, save nasvale sina, ando maj 1945 andi Schvedija ledschim ule, kaj on ande jek nugodinipeskero kher, saste flejgim ule. Erscht ando oktoberi 1946 oj odotar papal ando gav Trausdorf pal ali“.

I kenva pedar o pijsto tschijipe le pedar 120 Romengere sidlungendar duach o nacijonalsocijalismus akan bojd ari al. Ham schajipe del, kaj tumenge i kenva, telal aun dimo link, bejg te tschil schaj dschanen.