St. Pölten
Christian Öser
Christian Öser
cronik

Vrischtscha vasch Romengero talalinipe

Sako bersch talalinen pumen use aja cajt ande St. Pölten valami 40 Sinti taj Roma, save pumen pumare verdenca odoj tel muken. Ande cajtscha le argejipeskere beschrekinipendar taj khetan gejipeskere fabotendar o dschivipe avral but dschenenge vrischtscha ar phutertscha. O foro phutripe rodel.

Jek talalinipe buteder sar 40 Sintijendar taj Romendar pasche o Ratzersdorfer See bari vrischtscha use but dschene antscha. Taj ande cajtscha sar akan le akan hi nan latscho. Use ada vasch jek koja dschal, taj naschtig, o talalinpe fabitim ol. I grupn naschtig ari dschumim ol vaj upre phutrim, phenel o magistrat use.

„Ada koja hajado iste ol, hot jek Roma vaj Sinto o kher, leskero kher, o atschipeskero kher le ladipeskere flogoske ada hi. Sa so odoj pasirinel, ande lengere ajgeni fali pasirinel“, phenel o magistratiskero vakeraschi Thomas Kainz le noe.ORF.at. iske. Ada naschtig kerdo ol, le resten „kher te“ bitschal, mint lengero kher o ladipeskere khera hi. La grupn naschtig tel ispides vaj upre phutre, phenel o Kainz use. „Mint pasche o tschatschiptscha, adaj te ol, schaj o reste dschene nikaj avre thaneske otscha dschan, mint o cile granici use kerde ule.“

Ande phiripe te sastipeskeri koja dija

Vaschi aktujeli situacija o foro St. Pölten le Romenca taj Sintijenca vakerde, ada bersch o Ratzersdorfer See na upre te rodel. O foro avro than lenge pascjhe o VAZ dija. „Odoj del infrastruktura sar paj taj schtrom. Butschatscha le forostar taj harendar len pedar o tschatschiptscha taj ande likeriptscha le tschatschipendar informacija dija, sar pedar i aktujeli situacija sensibilisirinde“, phenel o Kainz.

Te valakas dija, hot infekcijona le hi le „Coronavisus“iha, akor o becirkiskero birovtschago upre vrischtschando ol, le dschenen te evakujirinel vaj „karantene aun te ordninel.“ Dschidokle ham meg nisaj sastipeskere angle periptscha ande aja koja del.