Don-Bosco-Zentrum
Klaus Tessmann
Klaus Tessmann
GERMANIJA

Sikadipeskeri buti gejng o pobisteripe

O farajn „Gedenkstätte Zwangslager Berlin Marzahn e.V.“, savo sajt 2017 la butjake le thaneskere khetanipestar nimtschke Sintijendar taj Romendar pomoschinel, hetvin ando 9to merc, ando Don-Bosko-Cetrum andi Otto-Rosenberg-Straße jek kher pratscha.

Jek kher taj jek biblijoteka upre baunim ol, artschijiptscha, anglevakeriptscha taj seminartscha odoj akor pedar o historischi than informacija te den taj sikadipeskeri buti kerdi te ol.

Mujsinipeskero logeri usar 1936 dschi 1943

Andi norditiki rik le parkiskere temetischistar Marzahnistar ando juni 1936 o mujsinipeskero logeri le Sintijenge taj Romenge kerdo ulo. But schel Sinti taj Roma andar Berlin ande ada logeri khetan tradim taj and tschapim ule. Erschtivar 600 le sina. Maschkar 1936 taj 1943 buteder sar 1.200 manuscha le te ovnahi, save odoj and tschapim sina. On andi mobilisirinipeskeri produkcijona taj andi thaneskeri virtschoft buti iste kernahi. Ando kesdipe le mercistar 1943 bojd o cile andar o musjinipeskero logeri Marzahn, ando murdaripeskero logeri Auschwitz-Birkenau ledschim ule.

Infotafeln mit Biografien der Opfer
Klaus Tessmann
Informacijakere tablini bijografijenca le opferendar upro than le agune logeristar

Gondolipe upro opfertscha

O farajn „Gedenkstätte Zwangslager Berlin Marzahn e.V.“ pra butjaha upro opfertscha le logeristar Marzahn pal te gondolinel kamla, bajder pedar i tradipeskeri historija le Sintijendar taj Romendar andar Berlin te forschinel, upre te butschalinel taj jeke bulhe pradipeske te presentirinel.

I anglebeschti le thaneskere khetanipestar le Sintijendar taj Romendar Petra Rosenberg phenel, hot telal o Sinti taj Roma nisaj familija na del, saven opfertscha maschkar o nacijonalsocijalismus nana. „Upre anda than ande Marzahn but trinipe dija“, phentscha i Rosenberg. O mujsinipeskero logeri jek erschti cajchn le bibastale reschimistar le nacijonalsocijalismusistar sina. „Adi jek cajchn gejng o pobisteripe bescharas! Amen upro murscha taj dschuvla gondolinas, save andar Marzahn ando murdaripeskere logertscha ledschim ule.“

Bgm. Michael Müller und Petra Rosenberg
Klaus Tessmann
O biro le forostar Berlin Michael Müller taj i anglebeschti Petra Rosenberg

Cajchn gejng diskriminacija taj hosinipe

O biro andar Berlin, Michael Müller (SPD), phentscha, hot te i familija la Petra Rosenbergistar ande ada mujsinipeskero logeri and tschapim sina. „Manuschenge andar o cile falati la Germanijatar ande Marzahn o tirinipeskero drom ando murdaripeskere logertscha kesdintscha. Tschak tschule ada bibastalo tradipe prik dschivde.“ Telal o prik dschivde te o Otto Rosenberg sina, savo ojs tikno tschau ledschim ulo. Kada ov 21 berscha sina use ada bibastalo than pal lo alo. „Pro cilo dschivipe vaschoda and pe beschartscha, hot o thana le bibastale tradipestar te le arte generacijenge prik te atschon“, phentscha o Michael Müller.

Te adi meg, 75 berscha pal o putrinipe o Sinti taj o Roma tradim on. „Le rasismus but muja hi“, phenscha o biro. O rasismus andi naphandli cajt, ando internet, upro butjakero than taj te andi politik sikal pe. „Gejng ada iste angle dschas taj jek cajchn gejng diskriminacija taj hosinipe iste bescharas.“

Terdschijiptscha iste upre butschalim on

O schero andar i Mahn- und Gedenkstätte Ravensbrück Insa Eschebach phentscha, hot but terdschijiptscha dschi adi meg upre butschalim nan. „Forschinipe iste kerdo ol, ko odola manuscha sina, save Marzahn taj paloda ando murdaripeskere logertscha ledschim ule“, mangel oj. O historischi forschinipe dschi adi igen tschulo adala grupnaha le Sintijendar taj Romendar, donde pe beschartscha.

Don-Bosco-Zentrum
Klaus Tessmann
Ande ada kher i sikadipeskeri buti gejng o pobisteripe kerdi ol

I birovkija andar Marzahn-Hellersdorf Dagmar Pohle (Die Linke) phentscha, hot oj bajder le thaneskere khetanipeske pomoschinla. O barikanipe asaj gondolipeskere thanestar iste baro patijardo ol, phentscha li. Barikan palikerel i birovkija le Don-Bosco-Centrumiske, kaj pre vudartscha le gondolipeskere thaneske bulhe pratscha.