Gedenkort Oberwart Roma-Siedlung
ORF/Gärtner-Horvath
ORF/Gärtner-Horvath

Gondolipe upro Roma-atentato

Angle 25 berscha schtar dschene la flogoskera grupnatar le Romendar jeka bombatar Erbate murdarde ule. Ada politischi motivirimo, rasistischi murdaripe o schtacko Franz Fuchs kertscha. Keden, Erbate upro mule gondolim ol.

O Peter Sarközi, o Josef Simon taj o phrala Karl Horvath taj Erwin Horvath kiratiske upro 5to feberi 1995 jek tablina le alavenca „Roma pal andi Indija“ andar i Romengeri-sidlung Erbate, bejg le lel kamnahi. I bomba, savi o Fuchs kertscha, eksplodirintscha taj o schtar murscha pumaro ileto naschade. Ada atentato o lek phareder politischi motivirimo andi Austrija sajt 1945 sina.

Zugedeckte Leichen am Tatort
ORF

Teroriskeri serija 1993 kesdintscha

I teroriskeri serija le bombakere keraschistar Fuchs imar ando decemberi 1993 kesdintscha. O raschaj August Janisch taj i ORF-moderatorkija Silvana Meixner ando 3ti decemberi duach jek lilakeri bomba phare dukade ule. Duj divesa paloda jek lilakeri bomba le agune betschitike biroske Helmut Zilk o palutno va pujsto tschitscha. Ando august 1994 o hareskero Theo Kelz pre duj va ande Klagenfurt naschatscha, kada jek bomba uso bejg ledschipe upral o than al Renner ischkolatar eksplodirintscha.

Duj divesa pal i Erba jek peripe ande Stinatz

O bombakero atentato Erbate o lek phareder sina, savo o Fuchs kertscha. O nevipe pal ada keripe la cila Austrija dschangartscha taj internacijonali o manuscha brigaschne sina. Duj divesa paloda, ando 6to feberi, o Erich Preiszler, butschaschi le nojoskere dijanstistar Burgenland, Stinatz duach jek bomba igen pharo dukado ulo.

Stinatz 1995
ORF

Roma ando pradipe terschonahi

I republika Austrija ande adala feberiskere-divesa 1995 igen brigschni sina. O Roma, save erscht duj berscha anglo atentato ojs flogoskeri grupn andi Austrija aun prindscharde ule, erschtivar ando dikipe le pradipestar sina. Upro parunipe le murdarde Romendar but eseri manuscha use sina.

Begräbnis Oberwart Attentat 1995
ORF

Te o bundakero presidento Thomas Klestil, o nacijonakero rotengero presidento Heinz Fischer taj o dujto kancleri Erhard Busek Erbate ale. Imar poar divesa angloda, o bundakero kancleri Franz Vranitzky i Romengeri-sidlung kher rodija, mint vasch jek talalinipe naschtig ov upro parunipe ale. Ando merc 1995 o bombakero atentato upri Romengeri-sidlung Erbate use jek talalinipe le EU-jakere avrutne ministerendar ande Brüssel, jek vakeripe sina.

Bombakero keraschi duj berscha paloda astardo ulo

O bombakero keraschi Fuchs erscht ando oktoberi 1997 astardo ulo. Kada le o harengere ande leskero gav Gralla ando Schtacko te kontrolirinen kamnahi, jek bomba putrintscha, savi leske so duj vaj pujste tschite. 1999 o Fuchs phendo uschtidija taj and tschapim lo ulo. Ando 26to feberi 2000 murdartscha pe. O Fuchs usar o decemberi 1993 dschi uso decemberi 1995 ande pantsch seriji 25 lilakere bombi ar bitschatscha taj duj bombi deponirintscha.

Upre uschtajipe gejng o rasismus

„Amen upro schtar opfertscha le bibastale bombakere atentatistar Erbatar gondolinas“, phentscha o SPÖ-bundakero botakero schero Christian Deutsch. „La politik i buti hi, le hosinipeske i phuv bejg te cidel, la glajchi socijali situcaijake te sorginel taj upre oda te dikel, kaj le cile manuschenge ando vilago latsche te dschal. Vaschoda kejmpfinel i socijaldemokracija“, afka o Deutsch. (Pressedienst SPÖ)

O gondolipe upro teroristischi prikastariptsch Erbatar taj Stinatz angle 25 berscha iste mindig gejng o rasismus, ekstremismus taj radikalismus, upre uschtajipe del, phentscha o ÖVP-flogoskero grupnakero vakeraschi Nikolaus Berlakovich. Khetan gejng jek „asavo na tromal buter te ol“ iste and terdschardo ol.

red, burgenland.ORF.at/Agenturen