Romani Projekt | Jek tschib sorale pe kerel

I Romani tschib jek interesanti historija ando Burgenland anel. O tel pisinipe la tschibtschatar le Burgenland Romanesjistar le Emmerich Gärtner-Horvathiske te palikerel hi, le adiveseskere anglebeschtoske le flogoskere grupnengere bajrotistar le Romenge taj le tschibtschakere forscheriske Mozes F. Heinschink andar o Romano Centro.

On demand | Roma sam | 10. September 2018

Ando bersch 1993 sina, kada o Heinschink o kontakto maschkar i universiteta Gereci, instituto la tschibtschakera visenschoftake, taj o Emmerich Gärtner-Horvath kertscha. Ada imar o kesdipe sina, kaj o „uprelikeripe la burgenlanditika Romana tschibtschatar le armeripestar“ kesdintscha.

Emmerich Gärtner-Horvath, Susanne Horvath

Roma-Service

Emmerich Gärtner-Horvath

Ando maschkarutno le berschestar 2009 o Romani-Projekto ando nevo kerdo „Forschungsbereich Plurilingualismus am treffpunkt sprachen – Zentrum für Sprache, Plurilingualismus und Fachdidaktik“ la universitetatar upre lim ulo. O internacijonali koperacijakere projektscha uso Romani meg mindig upri universiteta Gereci ando forschinipeskero koja „Plurilingualismus“ bajder kerdo ol.

Le manuschen andar i flogoskeri grupn afka te dikel sar le avre dschenen le lingujistenge la universitetatar jek pharipeskero punkto sina jeke latsche khetan butschalinipeske le Romenca taj la visenschoftaha. Le akademischi mentorenge, Norman Denison, Hermann Mittelberger taj Karl Sornig te palikerel hi, kaj ando projekto pal ada moto butschalim ulo. O Mozes F. Heinschink meg buteder te palikerel hi. Leskero tradipe le ando maschkarutno la tschibtschatar le Romendar ledschija. Le forschinipeskero interesi le ham na schoha pal likertscha, le manuschen te dikel. Afka o Roma, savenca ov vakertscha pajtaschtscha ule. Taj ada te ando Romani projekto afka sina.

Mozes Heinschink

Roma-Service

Tschibtschakero forscheri Mozes Heinschink

O burgenlanditiko Roman jek falato le aunprindscharde flogoskere grupnengere tschibtschendar andi Austrija hi. I inicijativa le upre pisinipestar la Romani tschibtschatar ando Romani projekto le Romendar ar gelo. I flogoskero grupn söbst aktiv sina taj afka diklo, sar o avre dschene ando cilo projekto taj on mindig ando cilo butschakero proceso ande phandle sina.

Pedar jek falato adala barikana historijatar la kodificirung taj didaktisirung la burgenlanditika Romani tschibtschatar phukal tumenge i Susanne Horvath andi aktujeli sendung Roma sam ando 10. septemberi 2018 | 20:50 orenge | Radijo Burgenland

livestream.

wörter in Romanes

Akademie Graz

Jek avri dschuvli, savi pe ande bescharel, kaj i kultura le Romendar andi Austri upre likerdi te ol, hi i muschikani etnologija Ursula Hemetek. Lakera butjake oj ande adala divesa patijardi ol. Pedar ada phukal Roma sam andi neksti sendung.

Duach i sendung vodinel tumen i Susanne Horvath.