2. august | Gondolipeskero di le flogoskere murdaripeske le Romendar taj Sintijendar
Erscht 70 bercha palo ar le dujto haburistar o Roma taj Sinti le europitike parlamentistar aun prindscharde ule. O europitiko parlamento mangel, le opferenge le flogoskere murdaripestar ando 2. august - le internacijonali Romengere genocidistar - te gondolinel. O EU-akero parlamento ham igen brigaschno hi, kaj o „Antiziganismus“ use lel.
Andi Austrija 90% le Romendar taj Sintijendar le nacijendar murdarde ule. Jek bibastali historija, savaha pumen o dschene igen tschule donde bescharen.
O Romano Centro andi koperacija la „Roma Genocide Remembrance Initiative“ taj le „zentrumexil“ o schtartovar o gondolipeskero mulatintschago ando 2. august organisirinel. Jek gondolipeskero mulatintschago, kaj terne dschene le opferendar uso alav peren. Kaj ham Betschiste la opferengera grupnake meg na gondolipeskero than del, o than ando 7. becirk arodim ulo, savo pali holocaust prik dschivdi Romni Ceija Stojka akardo ulo.
Adrian Ortner
Ada bersch o pharipeskero punkto upri ternengeri gondolipeskeri buti paschlol. Vakeraschtscha ovna i Nuna Stojka (bori la Ceija Stojkatar) i Manuela Horvath (enkelkija jeke Holocaust prik dschivdendar) o Benjamin Hess (presidento le „Jüdisch Österreichischen HochschülerInnen“), Lena Nanut (ÖH), Derai Al-Nuaimi (angli beschti la „Bundesjugendvertretung“) taj meg terne Roma aktivistscha. O flogoskero murdaripe taj o gondolipe utscheder barikanipe te uschtidel. Meg use perel, hot o organisatortscha jek centrali gondolipeskero than Betschiste mangen.
Paloda meg artschijipe ternendar del, savi la Auschwitz-prikdschivdendar Ceija Stojka (1933-2013) kerde ule.
O gondolipeskero mulatintschago upro tschulipe te sikal, respekto lenge dim te ol taj upro na pobisteripe odola brigaschna cajtatar upre te vrischdschanel.