Roma Butschu | „25 berscha aunprindscharipe la flogoskera grupnatar“

O ada berscheskero Roma Butschu, savo sako bersch andi Boslina telikerdo ol, telal o anav „25 berscha aunprindscharipe le Romendar ojs flogoskeri gupn“ terdschol.

Gruppen

Roma Service

O tradicijoneli Roma Butschu andi Boslina ando 16to juni 2018 upri Festwiese Schuh, Angerstraße 11, 7511 Bari Boslina, tel likerdo ol.

Kesdim ol 20:00 orenge. I muschika uso mulatintschago kerel i sudburgenlanditiki Romani banda Romano Rath.

Bare highlights hi, i horvacki banda Bruji taj i prindschardi Romani banda andar o Ungriko Kalyi Jag – schwarzes Feuer taj i flogoskeri khelipeskeri ungriki grupn Sigeta.

1993 o Roma ojs schofti flogoskeri grupn andi Austrija aunpridschardi uli. 25 berscha flogoskeri grupnengeri buti terdschon use ada mulatintschago upro anglutno than.

Gruppen

Kalji Jag

„Ojs nord-ost ungriko Romano tschau bare sune man sina. Adi mro suno dschijav.“ O Gusztav Varga la bandatar taj o schero andar i Kalyi Jag (ledschaschi le „Ritterkreuzes"istar, o lek bareder patjaripe ando Ungriko)

"Kalyi Jag – Schwarzes Feuer“

I banda vaschoda kerdi uli, kaj on kamnahi, hot lengeri kultura feder prindschardi te ol taj o rasismus taj o tel dikipe le Romendar pal dschumim te ol. I tschib i muschika o cile hajon taj o vodschi phral, taj la inteligencjake taj la komunikacijke pomoschinel.

Gruppen

Kalji Jag

I banda „Kalyi Jag“ ando augusto 1978 terne fischgaroschendar kerdi uli, save andar o nordostitiko le ungrokostar an. O anav Kalyi Jag sik ando cilo vilago prindschardo sina, on andi cili Europa i erschti grupn sina, save ande pumari dajakeri tschib dschilavnahi. 1979 i Kalyi Jag ando ungriko parlamento le „Young Masters of Art“ patjardi uli andar o bersch 1981 aun, i grupn o khera taj teatertscha phernahi.

BRUJI | „KROWODNROCK“

BRUJI (andi nimtschki tschib „es brummt, es dröhnt“) imar 40 berscha „Krowodnrock“, jek miks andar Rock & Roll andi horvacki tschib keren.

Bruji

Geza Buzanich

O 5 muschikaschtscha upre efta produktcija (trin LP`s, jek single taj trin CD`s) peren, ande save pumari muschika „Krowodnrock“ entviklinde. Elementscha andar i horvacki flogoskeri muschika ande phandle ule. O instrumentscha bischot taj tamburica pasche mero e-bass khelen, sar i e-gitara taj o dobo. Dur anglo Hubert von Goisern pra dschilaha „Hirtamadl“, imar o pantsch muschikaschtscha andar o Burgenland pumare dschilenca „Gemma Krowodn schaun“ vaj „Nema problema“, i tschtortschovali himne le burgenlanditike horvackendar cidnahi.

Roma Band Romano Rath

Romano Rath

Romano Rath

Romano Rath (andi nimtschki tschib „Roma-Blut“) jek Romani banda andar i Austrija hi. On tradicijoneli taj moderni Romani muschika keren. I Romani banda andar o sudburgenland Erba al taj andar schtar mitglidertscha li hi: Gustav Horvath (Bandleader), leskero phral Markus Horvath-Puggler, leskero tschau Marcel Horvath taj o Markus Sarközi. On andi Romani tschib ciden. O erschti cidipe ando bersch 1993 len uso Roma Butschu/Kirtag andi Bari Boslina sina.

Gruppen

Roma Service

Flogoskeri khelipeskei grupn Siget

O „Burgenländisch-Ungarische Kulturverein“ mulatinel pro 50-berscheskero terdschavipe. Cil le farajnistar hi o upre likeripe la ungrika kulturatar taj tschibtschatar ande Burgenland. Uso Roma Butschu o khelaschtscha taj khelaschkiji andar o kesdipe aun use hi. Ada bersch presentirinen on kheliptscha la flogoskera grupnengera grupnaha Boglya andar Szombathely.