Gondolipe ande Frauenkirchen

Ando 12.3. palgondolim ulo ande Frauenkirchen le opferenge le nacijonalsocijalismusistar. Ischkolaschtscha ande pumare presentaciji andar i HAK Frauenkirchen le dschenendar, savi aja briga ando logeri odoj mitkerde, phukavnahi. O „Esterhazy Schlössel“, adi ada jek falato la ischkolatar hi, save o nacis ojs astaripe taj dukajipeskero kher lenahi.

On demand | Roma sam | 19.3.2018

Gedenktafel in Frauenkirchen

ORF

Gondolipe ande Frauenkirchen

400 dschene, politischi gegnertscha, taj dschidovtscha odoj ande tschapim taj odotar ando logertscha ledschim ule. Akan odoj jek gondolipeskeri tablina tel utschardi uli, savi upro dukade manuschengere tschatschiptscha pal te gondolinel.

Gedenktafel in Frauenkirchen

ORF

Andi sendung vakeren o biro Josef Ziniel; Christina Thell taj o Markus Hödl, ischkolaschtscha andar i HAK Frauenkirchen; i Elfriede Wunder-Türk, tschaj jeka ande tschapima cajtceugenatar.

Projekto „Bewusst erinnern“.

O mulatintschago, le tel utscharipestar la gondolipeskera tablinatar, jek falato le mulatintschagoskere redostar „Bewusst erinnern“ hi. Paloda projekto terdschon i inicijativa „Erinnern Frauenkirchen“ taj o kulturakero farajn „Umdenken“ le „Weinguts-istar Umathum“. Le Josef Umathumiske taj leskera dschuvlake Ariane barikano hi, aja gondolipeskeri buti te kerel taj upre te butschalinel.

Keller, in dem Juden und Oppositionelle während der Nazi-Zeit festgehalten und gequält wurden

ORF

Ande aja komora dschidovtscha taj avre, save gejng ada sistemo sina ande tschapim taj dukade ule

O historikeri Herbert Brettl o inicijator adala gondolipeskera tablinatar hi. But berscha ov o hango le palgondolipestar ando becirk Neusiedl am See hi. O Brettl i historija le Romendar ande ada becirk kesdintscha upre te butschalinel. Ande Frauenkirchen na delahi Roma. Ov ham schaj jek falato naschadi historija odotar upre butschalintscha.

Trito „Antiziganismusbericht“

Tschetertekon o betschitiko farajn Romano Centro o trito „Antiziganismusbericht“ andi VHS Tikni Martona presentirintscha. Cilon 55 angle periptscha le „Antiziganismus"istar ando koji mediji, politik, buti, harengere, pradipe, butjakeri them taj sikadipe khetan kedim ulo. O Ferdinand Koller, butschaschi andar o farajn Romano Centro taj la butjakera grupnatar andar o "Antiziganismusbericht 2017“, phukal pedar o angle periptscha.

Andi forma le vandalismusistar o „Antziganismus“ sorale angle perel. Fali aunmakle on, ham te ando „Socijal Media“ but aun te lakel hi, phenel o Koller.

O Romano Centro but mindenfelitike kojenge palal dschal, kaj o „Antziganismus“ pal dschumim te ol. On upre sikan, sar i Svedija taj i Germanija o historijakero upre butschalinipe taj o gondolipeskere thana keren.

Link